Författaren Emma Hamberg tillbringar hela sommaren i Paris tillsammans med sin man och två cyklar. I en intervju berättar hon om sommarplaner, kulturpolitik och livsfilosofi. Den 55-åriga författaren, som nyligen gett ut romanen ”Kastanjekvartetten”, är också aktuell med Netflix-filmen ”Je m’appelle Agneta”.

Cykelsemester är inte bara för landsbygden, menar Hamberg. Hon planerar att utforska alla Parisarnas 20 arrondissement på två hjul. Det är både en fysisk och mental utmaning, förklarar hon, men en som stärker nerverna lika mycket som musklerna. Efter några veckors cykling i den franska huvudstaden är nerverna starka som ardennerhästar, enligt författaren.

När det kommer till den perfekta sommardagen behöver Hamberg inte leta långt. Med båda föräldrarna vid liv och i god form, samt tre vuxna döttrar som uppskattar hennes sällskap, är lyckoreceptet enkelt. Den ideala dagen spenderar hon i familjens torp i Västergötland, där flera generationer samlas. Där kan hon glömma bort vardagens krav, bära fula kläder, simma i Vänern och se sin mor skratta så tårarna rinner medan fadern står vid vedspisen i kockmössa.

Hambergs fascination för Nora Ephron, den legendariska manusförfattaren bakom klassiker som ”När Harry mötte Sally”, ”Sömnlös i Seattle” och ”Julie and Julia”, är påtaglig. Om hon fick välja en person att tillbringa en dag med, levande eller död, skulle det utan tvekan vara Ephron. I en fantasibild beskriver hon hur de skulle umgås i Ephrons magnifika våning i The Apthorp i New York, där den berömda filmskaparen skulle få berätta om sitt liv. Som Steve Martin uttryckte det vid hennes begravning var Nora den person man ville läsa, lyssna på och vara i sällskap med.

Som mångårig kulturpersonlighet med bakgrund som illustratör, programledare och chefredaktör debuterade Hamberg som skönlitterär författare 2003 med ”Linas kvällsbok”. Sedan dess har hon etablerat sig som en framstående röst inom svensk feelgood-litteratur. Bland hennes tidigare verk finns ”Resten av allt är vårt” från 2019, ”Je m’appelle Agneta” från 2021 och kokboken ”Au pif” från 2024.

Hamberg tillhör dem som tröttnat på samhällets ständiga fokus på att maximera allt. Hon förespråkar istället att ”relaxxa” och menar att de som försöker förlänga livslängden genom att lägga sig tidigt i tryckammare, äta hundratals kosttillskott och ständigt mäta blodvärden riskerar att missa det roliga livet som passerar förbi. Hennes hälsofilosofi handlar mer om att umgås med människor man tycker om, äta långa middagar, vara kär i den man lever med och njuta av livets stunder.

När det gäller den analoga trend som nu sveper över samhället skrattar Hamberg och påpekar att hon själv alltid varit den analoga trenden. Hon har aldrig lyckats hoppa på det hyperdigitala och ligger, enligt egen utsago, hela tiden många steg efter utvecklingen. Därmed befinner hon sig oförmodat mitt i trendens epicentrum.

Författaren ger också ett enklare matrecept för sommaren. Hon lyfter fram den förbisedda purjolöken som en billig, enkel och god rätt. Skär purjolöken i tre delar, knyt ihop med steksnöre, koka i lättsaltat vatten, låt svalna och servera med krämig citronvinägrett och puderriven parmesan. Det är enligt Hamberg himmelskt gott.

I valarets kulturpolitiska debatt har Hamberg tydliga åsikter. Hon ifrågasätter kraftigt det rådande synsättet där kultur reduceras till en fråga om vinster och kostnader. Kultur är en investering i livet självt, menar hon, och kan inte stoppas in i vanliga ekonomiska tabeller. Utan kulturen blir allt och alla fattigare. Det handlar inte om enskilda frågor utan om ett helt synsätt som måste förändras radikalt, och hon nämner till och med att en liten revolution skulle kunna vara på sin plats.

Trots sin livsglädje erkänner Hamberg att vissa saker oroar henne. Främst döden, men också huggormar gömda under solvarma stenar och miljöns osäkra framtid. Hon har även en komplicerad relation till solen, präglad av 80-talets lättsinniga attityd till solbad. Fast hon vet att det numera anses farligt att sola mycket är hon ett hopplöst vanedjur som fortfarande stör sig mest på sin egen vana att vilja sola trots att hon borde använda högre solskyddsfaktor.

Efter klimakteriets förändringar saknar hon också sin tidigare förmåga att dricka lite för mycket vin och vara vaken halva sommarnatten. Numera resulterar det i huvudvärk och otrevlig morgonväckning vid sexsnåret. Det är en last hon gärna skulle vilja få tillbaka. Om hennes livsstil visar sig vara verkligt hälsosam har hon goda chanser att bli 101 år, menar hon själv, med tanke på att hon bor i Stockholm där medellivslängden är högst i landet.

Hösten ser hon fram emot med stor förväntan. Med sommaren kvar i kroppen kan hon bära sina snygga tweedkavajer och åka runt till olika städer för att prata om ”Kastanjekvartetten”, den fristående fortsättningen på ”Kärlekens idioter” från 2024. Hösten är hennes favoritårstid, när hon kan förena det bästa från sommaren med kommande projekt.