Från trikåpionjär till vänsterhjälte – Fantomen fyller 90

”Du hittar aldrig Fantomen – han hittar dig.” Detta legendariska djungelordspråk ekar fortfarande i minnet hos många serietidningsläsare. Under Fantomens storhetstid i Sverige, i slutet av 70-talet, nådde den maskerade hjälten hela 180 000 läsare per utgåva – en imponerande siffra enligt Robert Aman, serietidningsforskare och biträdande professor vid Linköpings universitet.

Som barn var Fantomen Robert Amans stora favorit. Han prenumererade på tidningen under flera år, men reflekterade aldrig över varför denna amerikanska hjälte kändes så svensk. ”Allt han företog sig kändes så rimligt, bortsett från att han var stationerad i en djungel,” berättar Aman.

I sin vuxna forskargärning grävde Aman djupare i seriefigurens svenska historia. Resultatet blev fackboken ”När Fantomen blev svensk. Vänsterns världsbild i trikå”, där han beskriver hur serietidningen förändrades under 60- och 70-talet när svenska redaktörer och manusförfattare ville föra in samtiden i Fantomens värld.

”Vid den tiden hamnar Fantomen alltmer i skottgluggen för en pågående politisk debatt, där man börjar nagelfara populärkulturen för att vara amerikansk kulturimperialism,” förklarar Aman.

Ett viktigt genombrott kom 1963 när Sverige fick tillstånd från den amerikanska ägaren att skapa egna Fantomenäventyr. Med Janne Lundström som en drivande kraft genomgick serien en politisk förvandling. De svenska manusförfattarna utvecklade en Fantomen som stod för tidens progressiva värderingar.

”De börjar göra äventyr som de tycker symboliserar tidens sunda förnuft, vilket innebär att Fantomen i stället för att rädda bildsköna kvinnor från kannibalers grytor och sådant som är legio i de amerikanska äventyren, börjar prata om vikten av att vara fackansluten,” berättar Aman.

Den svenska Fantomen började undervisa om kooperationsideologi, och den tidigare könsrollsfördelningen ändrades så att hans fru Diana tog värvning och ofta fick rädda Fantomen ur knipor. Denna ”vänsterfantom” blev mycket populär och bidrog till den stora upplagan på 170 000–180 000 exemplar under sent 70-tal.

Med åren svalnade dock det politiska samhällsklimatet och Fantomens popularitet minskade. De politiskt engagerade manusförfattarna lämnade redaktionen och det politiska innehållet tunnades ut. År 2015 reducerades tidningens sidantal från 68 till 52 sidor, och de svenskproducerade äventyren kortades från 32 till 22 sidor.

Fantomen skapades 1936 av amerikanen Lee Falk, inspirerad av både nordisk mytologi och legenden om Tarzan. Han var en av de allra första superhjältarna, före både Stålmannen (1938), Batman (1940) och Spindelmannen (1962).

”Lee Falk menade att han var barnmorska till superhjältegenren. Han tyckte att de andra bara var billiga kopior, särskilt Batman, där man bara bytt ut djungeln mot storstadsdjungeln,” säger Aman.

Fantomen är också den första hjälten som bär den typiskt åtsmitande dräkten som blivit kännetecknande för serietidningshjältar. Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, förklarar: ”Trikåerna är ju det närmaste man kan komma att vara naken och avbilda sin kropp. Det är en förstärkning av det muskulösa och visar på smidighet.”

1930-talets Fantomen skilde sig något från dagens version. Dräkten var inte lika tajt, käken inte lika markerad och kroppen inte lika muskulös. ”Då var han framför allt väldigt smidig enligt det frisksportsideal som rådde,” säger Severinsson.

Intressant nog har Fantomen olika dräktfärger i olika länder. I USA är dräkten lila – av en ren slump. ”Lee Falk var på semester och man kunde inte nå honom när man skulle börja färglägga. Det var någon anonym färgläggare som målade honom lila, något skaparen inte var nöjd med,” berättar Severinsson.

Till skillnad från i USA, där Fantomen blev omsprungen i popularitet av andra hjältar, har han behållit sin särställning i framför allt Sverige, Norge och Australien. I Sverige syntes Fantomen för första gången 1940 i Veckorevyn, och 1950 fick han sin egen tidning.

Andreas Eriksson, frilansande redaktör för Fantomen, menar att serien alltid varit före sin tid: ”Det första Fantomenäventyret från 1936 börjar inte med att man får träffa Fantomen själv, utan Diana som sedan blir hans fru. I den allra första rutan slår hon knockout på en sjöman när de tränar boxning.”

För att hålla 90-åriga Fantomen aktuell i dagens värld har redaktionen anpassat innehållet. I moderna äventyr använder även Fantomen mobiltelefoner och internet. ”Snart kommer väl AI också. Det är sådant som vi måste förhålla oss till när vi gör äventyr som utspelar sig i nutid,” säger Eriksson.

Samtidigt har Fantomens grundkaraktär inte förändrats. ”Han är fortfarande en ständig good guy, på gränsen till naiv och för snäll mot sina fiender,” menar Eriksson. ”Han dödar ingen och han dricker mjölk. Han har inga stora tveksamheter inför det han gör.”

Robert Aman beskriver Fantomen som en hjälte som är både empatisk och riskbenägen. Samtidigt är han ”ganska humorlös och träig” enligt Aman. ”Han passar i de här nervkittlande äventyren men har också en personlighet som skulle göra honom som klippt och skuren för att jobba på Skatteverket.”

Fantomenklubben i Sverige har över 365 000 medlemmar, vilket visar att den maskerade hjälten fortfarande har en stark ställning i svensk populärkultur, trots att upplagan inte är vad den en gång var.