Den första juli träder en länge efterlängtad förändring i kraft som innebär att momsen för danstillställningar sänks från 25 procent till 6 procent. Förändringen innebär att den så kallade dansbandsmomsen, som gjort att dansevenemang haft en betydligt högre momssats än övrig livemusik, äntligen försvinner.

Dansbandsbranschen har länge kritiserat den högre momssatsen som de sett som orättvis kulturpolitik. 2024 gick branschen ut i ett upprop mot vad de upplevde som diskriminering jämfört med andra kulturformer. Frågan har lyfts politiskt vid flera tillfällen genom åren, och i maj tog riksdagen ett historiskt beslut genom att klubba igenom förslaget om momsreduktion.

Bengt-Åke Johnsson, verkställande direktör för Ekebofestivalen som arrangeras årligen i skånska Munka-Ljungby, beskriver momssänkningen som resultatet av en lång kamp. Festivalen lockar mellan 9 000 och 12 000 besökare varje år och kommer att vara ett av de första arrangemangen som drar nytta av den nya momssatsen när den arrangeras mellan 2 och 4 juli.

”Man kan säga som Gert Fylking: ’Äntligen!’. Momsen har varit så horribel så jag vet inte ens vem som kom på idén, men nu är den äntligen väck. Det ska vara samma för alla genrer, om det nu är konsert eller dans. Det ska vara rättvist”, säger han.

Även mindre arrangörer välkomnar förändringen. Annette Hansson, som arrangerar dansbandskvällar på Lane Loge utanför Uddevalla, ser momssänkningen som ett viktigt stöd för småföretagare i branschen. Hon planerar att arrangera fyra danskvällar mellan 7 och 10 juli och räknar med att locka upp mot 2 000 besökare, väder vädret medger.

”Jag är småföretagare och välkomnar med ett varmt hjärta att regeringen äntligen gör någonting som stöttar oss dansbandsarrangörer”, säger hon.

De som hoppas på billigare entréavgifter till danstillställningarna riskerar dock att bli besvikna. Både Johnsson och Hansson betonar att alla intäkter behövs för att täcka upp stigande kostnader för el, tillstånd och underhåll. I stället kan momssänkningen leda till fler dansmöjligheter framöver.

Annette Hansson ser möjligheter att förlänga danssäsongen tack vare den lägre momssatsen. ”Jag tror och hoppas kunna förlänga säsongen, så jag är alldeles pirrig. Jag är jätteglad för vi har verkligen arbetat för det här länge, flera dansbandsarrangörer, och äntligen får vi gehör på regeringsnivå”, säger hon.

Den nya momsreduktionen omfattar inte bara dans till levande musik. Enligt Skatteverket räknas även nattklubbar och diskotek med särskilda ytor avsedda för dans till de arrangemang som nu får den lägre momssatsen. Det finns inga krav på levande musik för att omfattas av momssänkningen.

Jon Birgne, verkställande direktör för den välkända nattklubben Trädgården i Stockholm, välkomnar förändringen. I ett mejl förklarar han att det länge har känts märkligt att kulturellt innehåll beskattats olika beroende på om publiken sitter still eller dansar.

”Vi ser det som ett positivt och rimligt besked. För oss är dansgolvet en självklar del av kulturlivet, så det är bra att den skillnaden nu jämnas ut”, skriver han.

Inte heller på Trädgården är det aktuellt med sänkta inträdesavgifter. Birgne förklarar att man har valt att inte höja entrépriserna, vilket i praktiken innebär att man försöker hålla nivån så tillgänglig som möjligt för gästerna snarare än att lägga ökade kostnader på biljettpriset.

Under den 30-årsjubilerande Ekebofestivalen kommer kulturminister Parisa Liljestrand att göra ett besök på dansgolvet. Bengt-Åke Johnsson beskriver en renässans inom dansbandsvärlden med flera nya band och arrangörer som etablerar sig.

”Jag tror inte att det blir som under storhetstiden på 70-talet igen, men dansband kommer att leva kvar. I en ny skepnad”, säger han.

Lagförändringen påverkar inte danstillställningar som arrangeras av ideella föreningar, som exempelvis dansbandsveckan i Malung, eftersom dessa inte är momspliktiga. Enligt beräkningar väntas förändringen leda till minskade skatteintäkter på cirka 420 miljoner kronor per år.

Momssänkningen från 25 till 6 procent innebär att danstillställningar nu beskattas på samma nivå som de flesta andra kulturevenemang. Detta markerar slutet på en långvarig debatt om skattemässig likabehandling inom kultursektorn och kan innebära nytt liv för en bransch som kämpat med ekonomiska utmaningar.