Brittiske fackboksförfattaren Roland Allen, bosatt i Brighton, är aktuell med boken ”Med papper och penna. Anteckningsbokens historia”, som ges ut på svenska av Natur & Kultur den 30 oktober. Boken, som översatts av Peter Staffansson, publicerades på engelska 2023 under titeln ”The Notebook” och mottogs väl av kritikerna. Den utsågs bland annat till årets bok av den brittiska tidskriften Spectator. I en intervju berättar Allen om anteckningsbokens betydelse genom historien och varför den fortfarande har en självklar plats i en digital värld.
Allen började intressera sig för anteckningsboken i 20-årsåldern, när han ärvde sin farfars dagböcker. Farfadern skrev en rad om dagen, och de korta anteckningarna gav honom en känsla av att lära känna en tidigare okänd sida av honom. ”Det gav mig en känsla av att jag lärde känna honom på ett sätt som jag inte hade gjort förut”, säger Allen. Det blev startskottet för eget dagboksskrivande och så småningom för den forskning som ligger till grund för boken.
I boken undersöker Allen anteckningsbokens historia från renässansen till våra dagar. Han visar hur den har använts för allt från vetenskapliga upptäckter och konstnärligt skapande till ekonomisk redovisning och privat reflektion. En av bokens huvudteser är att nästan alla anteckningsböcker har ett historiskt värde – om inte i dag, så i framtiden. ”Kanske med undantag för mina egna att göra-listor”, säger han.
Bland de mest fascinerande exemplen finns Leonardo da Vinci, vars anteckningsböcker är fyllda av skisser, uppfinningar och ibland triviala shoppinglistor. ”Ägg, fisk, bröd”, säger Allen och konstaterar att även de mest vardagliga anteckningar kan få ett stort värde när de skrivs av en historisk person. Charles Darwins anteckningsböcker är ett annat centralt exempel. De var minimala, inte större än en mobiltelefon, men rymde ändå grunden till evolutionsteorin. ”Han förändrade hela världen med de där små böckerna”, säger Allen.
En av bokens mer oväntade berättelser handlar om den holländske fiskaren Adriaen Coenen, som på 1500-talet satte samman en handskriven och illustrerad bok om allt som rörde havet. Med bilder på fiskar, bläckfiskar och sjöjungfrur blev verket så uppmärksammat att människor betalade för att se det. Allen beskriver det som ett fantastiskt dokument och ett exempel på hur anteckningsboken tidigt kunde vara både kunskapsbank och offentlig attraktion.
Själv använder Allen anteckningsböcker dagligen i sitt arbete. Han berättar att han ofta tappar bort dem, men att han löser det genom att skriva sitt telefonnummer i varje bok. I det pågående bokprojektet har han sex olika böcker med skilda funktioner: en för citat, en för arbetsplanering, en för dagbok och så vidare.
För svenska läsare kan fenomenet ”tjejnyår” vara bekant – hösttraditionen där många köper en ny anteckningsbok för att markera en nystart. Allen förstår varför det tomma pappret lockar. ”Man kan göra vad som helst med det. Ska jag rita något? Skriva mina favoritlåttexter eller gräva i mina känslor? Där finns massor av potential”, säger han. Den som tenderar att överge sina böcker rekommenderar han att välja en bok med färre sidor, exempelvis 32, så att den hinner fyllas innan intresset falnar.
Frågan om varför vi fortfarande skriver för hand i en digital tid ägnar Allen stort utrymme. Han menar att vi inte har lämnat anteckningsbokens era – kapitalismen växte fram ur bokföring och liggare, och samma grundstrukturer präglar vår ekonomiska värld än i dag. Därtill visar forskning att vi lär oss bättre och djupare när vi skriver för hand. Allen menar att det i bland annat brittiska skolor märks en rörelse tillbaka till analogt skrivande. Trots framväxten av datorer, mobiltelefoner och surfplattor fortsätter marknaden för pappersbaserade skrivverktyg att vara betydande. Anteckningsboken har i många fall blivit ett redskap för kreativt arbete och mental återhämtning i en högteknologisk vardag.
Allen beskriver anteckningsboken som en kreativ partner och en spegel. När tankar väl är nedskrivna går de att betrakta utifrån, leka med och sortera. Det gäller matematiker, poeter och konstnärer. ”Att sortera sina tankar och känslor gör att man blir lyckligare i längden”, konstaterar han.
Anteckningsboken kan också avslöja mycket om sina upphovspersoner. Darwins böcker visar en snäll, rolig och optimistisk människa, medan Isaac Newton framstår som djupt olycklig. Leonardo da Vinci var enligt Allen oändligt lekfull. ”Hans anteckningsböcker är fulla av små visuella skämt. Jag tror att han var väldigt kul att umgås med”, säger han.
”Med papper och penna – Anteckningsbokens historia” utkommer den 30 oktober på Natur & Kultur.
