Här träder Operans tillfälliga scen fram: ”Vi får nästan plats!”

Stockholms historiska Gasklocka 2, den markanta tegelcylindern i Norra Djurgårdsstaden, närmar sig färdigställande efter en omfattande omvandling till modern kulturscen. Den högsta våningen i byggnaden har fått ett särskilt smeknamn bland projektets representanter – ”the dome”, eller domen, med hänvisning till det imponerande välvda taket som ger rummet en närmast sakral karaktär.

Fastigheten, som ursprungligen uppfördes 1899 som lagerlokal för gas efter ritningar av arkitekten Ferdinand Boberg, genomgår nu sin mest genomgripande förändring någonsin. När Gasometer öppnar vid årsskiftet 2026–2027 kommer byggnaden att hysa två stora scener och bli en central del av Stockholms kulturutbud.

Cirkus Venues, det bolag som delvis ägs av Björn Ulvaeus, har tecknat ett tioårigt hyresavtal med Stockholms stad och ansvarar för driften av lokalerna. Den övre våningen, med plats för 1 000 personer, är redan efterfrågad för bolagsevenemang, galor och konserter. Bokningar har börjat rulla in för våren 2027 och framåt, berättar Satu Andersson, vd för Cirkus Venues.

Men det är den stora scenen, belägen åtta våningar och cirka tjugofem meter under domen, som ska bli tillfälligt hem för Kungliga Operan. När beslutet om operans flytt fattades 2024 var byggprojektet redan igång under Stockholms stads ledning. Den stora scenen rymmer 1 750 sittande gäster och 2 300 stående, och kommer att hyras ut till Kungliga Operan under en femårsperiod medan det historiska operahuset i centrum genomgår en omfattande renovering.

Projektledare Sven Leijonhufvud från Stockholms stad förklarar att staden helst hade hyrt ut direkt till Kungliga Operan, men att avtalet med Cirkus Venues redan var på plats när operans behov uppstod. Nu fungerar Cirkus Venues som mellanhand i hyresrelationen.

Renoveringen av Gasklockan har varit ett omfattande och kostsamt projekt som tagit stor hänsyn till den ursprungliga arkitekturen. Det första steget innebar att spränga bort 8 000 kubikmeter berg för att göra plats för bottenplatta, ledningar och lastbrygga. Fasaden har restaurerats med stor omsorg, taket har bytts ut mot en exakt kopia, och de 200 fönstren har renoverats under en process som tog uppskattningsvis åtta till nio månader.

För att behålla byggnaden originella karaktär har tegel importerats från forna Östtyskland till en kostnad som är tio gånger högre än vanligt tegel. Denna detaljfokusering speglar respekten för Ferdinand Bobergs originaldesign. Boberg, som levde mellan 1860 och 1946, är också arkitekten bakom andra välkända Stockholmsbyggnader som Rosenbad och NK-huset.

I nuläget pågår fortfarande intensivt arbete i byggnaden. Mellan 150 och 180 byggarbetare arbetar dagligen på plats, och lokalerna präglas av ett organiserat kaos med sladdar, spikar, isolering och byggmaterial utspritt över golven. Men konturerna av den framtida Gasometer växer gradvis fram. Vinröda stolar i sammetsliknande material, fortfarande inplastade, står uppradade framför den blivande opera- och balettscenen.

Fredrik Lindgren, vd för Kungliga Operan, visar sig optimistisk trots att förutsättningarna inte är identiska med det ordinarie operahuset. Under en pressträff där journalister och politiker visades runt i orange hjälmar och reflexvästar, betonade han att projektet utvecklas positivt.

”I början undrade man hur det skulle bli. Men gradvis, och inte minst de senaste månaderna, har det börjat ta form. Det blir väldigt spektakulärt och ett spännande tillskott till Stockholms utbud av scener”, säger Lindgren.

Han erkänner att vissa anpassningar kommer att krävas. Gasklockan är inte ett skräddarsytt operahus, vilket betyder att scenteknik och utrymmen skiljer sig från det vanliga. En särskild utmaning är bristen på utrymme för repetitioner och förvaring. Replokalerna kommer att inhysas i närliggande byggnader, vilket innebär att skådespelare och personal kan behöva förflytta sig utomhus mellan repetitioner och föreställningar.

Ann-Christin Danhammar, projektledare på Kungliga Operan, beskriver de praktiska begränsningarna. De största klassiska baletterna med sjuttio statister och tjugofem barn kommer inte att kunna genomföras i lokalerna. Dessutom saknas lager för kulisser, ett problem som har lösts genom att Operan fått bygglov för containrar utanför byggnaden.

Trots utmaningarna menar Danhammar att lösningen är den bästa möjliga under rådande omständigheter. ”Vi får, nästan, plats”, sammanfattar hon med ett leende.

Kungliga Operans första föreställning i Gasometer planeras till någon gång under andra kvartalet 2027. Därefter kommer verksamheten att pågå i fem år medan renoveringen av det ordinarie operahuset genomförs.

Projektet representerar en kreativ lösning på kulturvärldens behov av flexibla lokaler i Stockholm. Genom att kombinera varsam restaurering av industrihistorisk arkitektur med moderna scenkrav skapas en unik kulturarena som både respekterar det förflutna och möter framtidens krav på mångsidig kulturverksamhet.