I en tid då den globala maktbalansen genomgår dramatiska förändringar står vi inför en ny världsordning där etablerade demokratiska värderingar utmanas på bred front. Martin Kraghs nya analys av det geopolitiska landskapet ger en nyanserad bild av hur västerländsk liberalism tappar mark samtidigt som auktoritära makter som Kina och Ryssland intar en allt mer offensiv position på världsarenan.
Det senaste decenniet har präglats av en gradvis förskjutning där demokratiska principer och institutioner som tidigare ansetts orubbliga nu ifrågasätts både utifrån och inifrån. Kraghs kartläggning visar hur denna utveckling inte är isolerad till enskilda händelser utan representerar en mer genomgripande strukturell förändring i det internationella systemet.
Särskilt oroväckande är tendensen att historiska narrativ allt oftare manipuleras för att legitimera territoriella anspråk och militära interventioner. Detta har blivit ett återkommande inslag i Rysslands retoriska arsenal, inte minst i samband med annekteringen av Krim 2014 och den pågående konflikten i Ukraina, där historiska band används som förevändning för aggression.
Kina, å sin sida, har under president Xi Jinpings ledning övergett den tidigare lågmälda utrikespolitiska hållningen till förmån för en betydligt mer självsäker och expansiv strategi. Med ekonomiska initiativ som ”Belt and Road” och ett växande militärt inflytande i Sydkinesiska havet utmanar Peking öppet den liberala världsordning som USA och Europa byggt upp sedan andra världskrigets slut.
Samtidigt upplever de västerländska demokratierna interna utmaningar. Populistiska rörelser, polarisering och en växande misstro mot etablerade institutioner har försvagat det demokratiska systemets motståndskraft. Den liberala idétraditionen, som tidigare framstått som historiens självklara slutpunkt, verkar ha förlorat både sin attraktionskraft och förmåga att försvara sig.
Kragh pekar på hur ekonomiska faktorer spelar en avgörande roll i denna maktförskjutning. Medan västvärldens ekonomier brottas med stagnation och växande ojämlikhet har Kinas ekonomiska modell, som kombinerar marknadsekonomi med auktoritärt styre, framstått som ett attraktivt alternativ för många utvecklingsländer.
Särskilt tydligt blir detta i Afrika, där kinesiska investeringar har skapat ett omfattande ekonomiskt och politiskt inflytande under de senaste två decennierna. Till skillnad från västerländskt bistånd, som ofta kommer med krav på demokratisering och mänskliga rättigheter, erbjuder Kina finansiering utan politiska villkor – ett tilltalande erbjudande för regimer som önskar ekonomisk utveckling utan demokratisk reform.
Rysslands strategi skiljer sig från Kinas men är lika problematisk för den liberala världsordningen. Genom hybridkrigföring, desinformationskampanjer och cyberattacker har Moskva systematiskt arbetat för att undergräva demokratiska processer och öka polariseringen i västerländska samhällen. Kragh visar hur dessa insatser, i kombination med militär upprustning, skapat en situation där Ryssland trots sin relativt begränsade ekonomi utgör ett betydande hot mot europeisk säkerhet.
En central aspekt i Kraghs analys är hur historien har blivit ett slagfält i denna nya geopolitiska kontext. Auktoritära regimer omskriver systematiskt det förflutna för att stärka nationalistiska känslor och legitimera aggressiv utrikespolitik. Detta historiebruk är särskilt framträdande i Putins Ryssland, där Sovjeterans minne har omformulerats från ett avskräckande exempel till en källa för nationell stolthet.
Trots denna dystra bild erbjuder Kraghs analys också nyanser och möjliga vägar framåt. Han argumenterar för att västerländska demokratier måste hitta en balans mellan att försvara liberala värderingar och samtidigt utveckla en mer pragmatisk förståelse för andra kulturella och politiska traditioner.
För svenska beslutsfattare och medborgare har denna geopolitiska omställning direkta konsekvenser. Sveriges säkerhetspolitiska vägval, handelspolitik och diplomatiska förbindelser måste anpassas till en värld där demokratiska principer inte längre kan tas för givna och där ekonomisk och militär makt koncentreras till stater med fundamentalt annorlunda värderingar.
I denna komplexa miljö blir kunskap och nyanserad analys avgörande verktyg. Kraghs kartläggning av den nya världsordningen erbjuder just detta – en djuplodande förståelse för hur historiska krafter, ekonomiska intressen och ideologiska visioner formar vår tids mest avgörande internationella utmaningar.
