Den femte delen: ”Det svenska styckmordet” får uppföljning

Efter den uppmärksammade dokumentärserien ”Det svenska styckmordet” som sändes på SVT i december 2024, kommer nu Dan Josefsson och Johannes Hallbom med en femte uppföljningsdel med den enkla titeln ”Vad hände sen?”. Trots den odramatiska rubriken saknas inte dramatik i denna fortsättning på en av Sveriges mest omtalade rättsfall.

Den ursprungliga serien i fyra delar skakade om Sverige när den avslöjade de många tveksamma aspekterna av det så kallade Catrine da Costa-fallet. Nu, ett år senare, belyser uppföljningen konsekvenserna och efterspelet för de inblandade, särskilt för Thomas Allgén och Teet Härm, som under fyra decennier gått under pseudonymerna ”allmänläkaren” och ”obducenten”.

Sedan dokumentären sändes har de båda läkarna tillsammans med sina advokater Filip Rydin och Thomas Olsson undersökt möjligheterna till ytterligare en resningsansökan – den femte i ordningen. Efter ett års utredningsarbete har de dock kommit fram till att en resningsansökan utan nya bevis eller omständigheter är omöjlig. Dörren till rättslig upprättelse verkar därmed stängd.

Fallet sträcker sig tillbaka till 1984 när Catrine da Costa mördades. De båda läkarna häktades 1987 och rättegången hölls under våren 1988, vilken senare fick tas om på grund av rättegångsfel. När domen föll sommaren 1988 friades männen från mordanklagelserna, men i domskälen angavs paradoxalt nog att de ansågs skyldiga till styckning av offrets kropp – trots att de aldrig åtalades för detta brott eftersom det var preskriberat.

Som en följd av detta fråntogs båda männen sina läkarlegitimationer 1991, då de fortfarande ansågs skyldiga till styckning enligt tingsrättens domskäl. Konsekvenserna för Allgén och Härm har varit förödande – deras liv har bokstavligen fallit i spillror.

Ett litet hopp finns kvar i form av en så kallad ”ex gratia”-ansökan, vilket i praktiken innebär att be staten om nåd. Detta förfarande anses förnedrande för de inblandade men är kanske den enda återstående vägen. Genom en sådan process skulle den svenska staten, med justitieministern i spetsen, kunna ge de båda anklagade läkarna någon form av ursäkt och ekonomiskt skadestånd. Nu väntar de på besked från justitieminister Gunnar Strömmer och regeringen.

Det som särskilt utmärker Josefssons och Hallboms dokumentärserie är hur den fångar tidsandan och samhällsklimatet under 1980- och 90-talen. Serien visar hur en form av samhällsparanoia rådde, inte minst genom den intensiva incestdebatten som påverkade både rättsväsendet och medierna, och som resulterade i en rad kulturella uttryck som pjäser, böcker och filmer.

Dokumentärserien, som är välproducerad i alla delar, framkallar en obehaglig känsla av att rättssamhället och media drogs med i något som kan liknas vid en modern häxprocess. Den centrala frågan som väcks är om något liknande skulle kunna hända idag, i vårt nuvarande samhällsklimat.

Det finns en oroväckande tendens att vi tror att vår samtid skulle vara immun mot liknande misstag – att vi har blivit klokare och uppnått nya insikter som skulle skydda oss från att upprepa historien. Men det finns egentligen inget som garanterar att vi inte skulle kunna hamna i liknande situationer igen.

Denna femte del av ”Det svenska styckmordet” är inte bara en uppföljning på en dokumentärserie, utan också en påminnelse om hur bräckligt rättssystemet kan vara och hur mediernas makt kan påverka människors liv för alltid. Den väcker frågor om ansvar, rättvisa och om vad som egentligen har förändrats sedan 1980-talet när det gäller medierapportering och rättsväsendets hantering av uppmärksammade fall.

Alla avsnitt av ”Det svenska styckmordet”, inklusive den nya uppföljningen, finns nu tillgängliga på SVT.