Svenska Akademiens årliga tillkännagivande av Nobelpristagaren i litteratur fortsätter att ställa till med utmaningar för landets nyhetsredaktioner. Med ett besked som traditionellt offentliggörs klockan 13 hamnar journalister i en pressad situation där de har begränsad tid att producera genomarbetade artiklar innan dagens deadline.
Den tidspressade situationen skapar vad många beskriver som en närmast förnedrande kamp för att nå den nya pristagaren. I en nyligen publicerad rapport ger DN:s reporter Kajsa Haidl en inblick i de svårigheter redaktionerna står inför när de med några få timmar till förfogande ska producera relevant och djupgående material.
”Det handlar inte bara om att rapportera vem som vunnit”, berättar en erfaren kulturredaktör som vill vara anonym. ”Vi förväntas leverera analyser, bakgrund, reaktioner och helst även en intervju med pristagaren – allt inom loppet av några få timmar.”
Problematiken förstärks av att Nobelpristagare ofta befinner sig i olika tidszoner runt om i världen, vilket ytterligare försvårar möjligheten till direktkontakt. När Svenska Akademien tillkännager vinnaren klockan 13 svensk tid kan det vara mitt i natten för en pristagare i exempelvis USA eller Japan.
Svenska Akademiens arbetssätt har länge varit föremål för diskussion inom mediebranschen. Den hemlighetsfulla processen, där inte ens pristagaren själv informeras förrän kort inpå tillkännagivandet, skapar särskilda utmaningar för journalistiken.
”Vi respekterar förstås traditionerna kring Nobelpriset, men ur ett rent journalistiskt perspektiv är tidpunkten problematisk”, säger en kulturjournalist med lång erfarenhet av Nobelprisbevakning. ”Framförallt mindre redaktioner med begränsade resurser hamnar i en närmast omöjlig situation.”
Kajsa Haidls rapport belyser särskilt den stress som uppstår när redaktioner tvingas arbeta parallellt med flera potentiella pristagare. Eftersom ingen förhandsinformation ges måste kulturredaktörer ofta förbereda material om flera tänkbara kandidater, varav det mesta arbetet sedan blir oanvändbart när den faktiska pristagaren tillkännages.
Flera redaktioner vittnar om hur de försöker hantera situationen genom att bygga upp en beredskap med experter och litteraturkritiker som kan rycka in med kort varsel. Andra satsar på att ha material förberett om de mest sannolika kandidaterna, baserat på oddsen hos vadslagningsföretagen.
”Det är en balansakt mellan att vara förberedd och att inte slösa för mycket resurser på spekulationer”, förklarar en nyhetschef på en av landets större dagstidningar. ”Samtidigt vill ingen vara sist med nyheten eller ha en bristfällig bevakning av årets kanske största kulturnyhet.”
Fenomenet är inte unikt för Sverige. Internationella nyhetsbyråer och tidningar brottas med liknande utmaningar, men för svenska medier finns en särskild förväntan på omfattande och djupgående bevakning av ”vårt” Nobelpris.
Svenska Akademien har hittills visat liten förståelse för mediernas arbetssituation. Flera journalister har genom åren föreslagit att pristagaren skulle kunna meddelas tidigare på dagen eller att viss förhandsinformation skulle kunna ges till utvalda medier under embargo.
”Det finns en närmast rigid inställning till hur detta ska gå till”, säger en kulturredaktör. ”Traditionen väger tyngre än alla praktiska hänsyn, och vi får anpassa oss därefter.”
För läsarna är konsekvensen att nyhetsrapporteringen kring Nobelpriset ofta blir mer ytlig än vad den skulle kunna vara med mer generösa tidsramar. Djupare analyser och mer genomarbetade intervjuer får ofta vänta till dagen efter.
Trots utmaningarna fortsätter Svenska Akademien att hålla fast vid sina traditioner, och landets redaktioner förbereder sig årligen på den intensiva kapplöpning som följer efter tillkännagivandet. Under tiden får kulturredaktörer och reportrar som Kajsa Haidl fortsätta sin ibland frustrerande jakt på den nyutnämnda Nobelpristagaren.
I ett medielandskap som präglas av allt snabbare nyhetsförmedling och krympande redaktionella resurser utgör Nobelpristillkännagivandet ett särskilt stressmoment – men också en årlig påminnelse om litteraturens fortsatt starka ställning i den svenska nyhetsbevakningen.
14 kommentarer
Jag ställer mig skeptisk till hur mycket djup som egentligen kan uppnås i en så kort tidsram.
Intressant att höra om de utmaningar som nyhetsredaktioner står inför när det gäller att snabbt leverera djupgående innehåll om Nobelpristagare i litteratur.
Ja, det låter verkligen stressigt. Hur lång tid har de egentligen att förbereda sig innan tillkännagivandet?
Svenska Akademien skulle kanske kunna ge ut en kort förhandsinfo för att underlätta redaktionernas arbete.
Det skulle vara ett steg i rätt riktning, men är det rimligt att gå ifrån traditionen?
Vill någon annan förstå hur man överlever en eftermiddag i trycket med att producera perfekt material på rekordtid?
Det låter som om det behövs en omstrukturering i hur tidningarna arbetar vid sådana tillfällen för att kunna leverera bättre kvalitet.
Kanske borde Svenska Akademien ge mer tid på sig innan de offentliggör vinnaren för att medierna ska kunna fördjupa sig.
Kulturen runt Nobelprisets tilldelning kan verka dramatisk för utomstående, men det är tydligt att det krävs en väloljad maskineri för att klara av det.
Det är mer än så – det handlar om att skapa journalistisk kvalitet under påtryckning.
Jag undrar hur stor roll sociala medier spelar i den överilade rapporteringen om litteraturprisvinnarna.
Det verkar som om tidspressen leder till att viktiga analyser och bakgrundsfakta blir lidande.
Det är fascinerande hur journalister lyckas få fram intervjuer med pristagare som ibland är svårtillgängliga.
Det är underbart att se engagemanget hos journalisterna trots den hårda tidspressen.