AI-bilder blir extremhögerns propagandaverktyg

I dagarna dök en bild av Stortorget i Karlskrona upp i ett pressmeddelande från lokala Sverigedemokraterna. Vid första anblick ser allt idylliskt ut – ett myllrande folkliv med uteslutande vita människor och en torghandel som för tankarna till Sydeuropa. Men något stämmer inte med Tessins barockkyrka. Den är knubbigare och gulare än i verkligheten. Pelarna har plötsligt blivit runda och de två tornen har försetts med nya kors. Till höger reser sig ett torn som inte finns i verkligheten.

Detta är bara ett exempel på hur AI-genererade bilder används i politisk propaganda. Även om fenomenet inte är begränsat till en specifik politisk riktning – minns bara den avhuggna foten i Moderaternas senaste valfilm – tycks få politiska rörelser ha omfamnat kombinationen mellan AI-genererat material och propaganda med samma entusiasm som extremhögern.

Journalisten Arvid Jurjaks beskriver i ett reportage hur falska ”digitala gestaltningar” av exempelvis Förintelsen översvämmar internet i syfte att uppnå känslomässig effekt och lukrativa reaktioner. Även människorättsorganisationer som Amnesty International har använt AI-bilder i sina rapporter, men det är hos högerextrema rörelser vi ser den mest utbredda användningen.

P4 Uppland avslöjade nyligen hur unga, blonda AI-genererade kvinnor sprider vit makt-budskap på TikTok, ”troligtvis styrda av en och samma aktör”. Inför EU-valet 2024 ställde italienska Lega AI-genererade bilder på skäggiga transkvinnor och friterande insekter mot förförisk pasta och vackra kärnfamiljer, allt under parollen ”Mindre Europa, mer Italien”. I Frankrike har Nationell samling bland annat spridit AI-bilder med olycksbådande bildspråk som visar hur grupper av ansiktslösa svarta människor anländer i gummibåt.

Även tyska Alternativ för Tyskland (AfD) är flitiga användare av generativ AI. De senaste åren har partiet låtit bilder på ändlösa strömmar av migranter (”NEIN zu Massenmigration”) samsas med idylliska skildringar av tysk livsstil – gärna med helstekt gris på ”Deutsches Grillfest”. ”Det här är den stadsbild som medborgarna önskar sig!” står att läsa på en kampanjbild från den bayerska AfD-politikern Carina Schießl. Estetiken påminner om en broschyr från Jehovas vittnen, fast med tyska flaggor, korsvirkeshus, kvinnor klädda i dirndl – och enbart vita människor.

Uttrycket pendlar ofta mellan realism och hötorgskonst, när det inte tar inspiration från animerade produktioner som Pixar eller Studio Ghibli – ett grepp som både USA:s regering och Israels armé har använt. Att ”ghiblifiera” innebär att gestalta ett motiv i en stil som lånats från animerade filmer som ”Min granne Totoro” eller ”Spirited away”.

I tidskriften New Socialist diskuterar Gareth Watkins hur grymheten utgör en huvudpoäng i den här typen av bilder. Det bilderna säger är att ”enda sättet att njuta av konst är att veta att den skadar någon”, skriver han. Antingen skadar den en grupp människor som görs till syndabockar, eller den som hävdar att konst kan ha ett värde. Att AI-konsten ofta är parasitär, tom och estetiskt undermålig är del av lockelsen.

Det finns flera förklaringar till varför just fascister och högerextrema ligger i framkant när det gäller användning av generativ AI. Watkins lyfter bland annat fram en närhet till techindustrin hos delar av detta läger, liksom ett förakt för hantverkskunnande inom design och kreativitet.

Konsthistorikern Roland Meyer pekar i en artikel i tidskriften Geschichte der Gegenwart på det estetiska och ideologiska släktskap han menar finns mellan generativ AI och högerradikala rörelser. Tekniken som erbjuds av Midjourney och liknande aktörer är inte politiskt neutral, menar han. I stället fungerar de som ”nostalgimaskiner” som närmast vädjar om att användas för att måla upp en högerradikal världsbild: ”För att skapa en bild av nuet eller rent av av framtiden förlitar sig AI på bilder av det förflutna – andra finns helt enkelt inte att tillgå”, skriver Meyer.

Resultatet blir gestaltningar av ett slags alternativ dåtid, eller bilder i konjunktiv – av det som skulle kunna vara. Detta tilltalar fascister, vars kanske mest centrala tankegång är att återupprätta ett uppdiktat förflutet.

Meyer menar också att generativ AI i sin design förstärker stereotyper, bland annat genom att programvaran tränats på redan taggade bilder. Om syftet är att ta fram visuella mönster som matchar existerande beskrivningar så tydligt som möjligt är det inte konstigt att resultatet blir stereotypa framställningar av exempelvis manligt och kvinnligt. De svenska AI-tjejerna är inte bara blonda med perfekt hy och symmetriska ansikten, de står också för ett slags mjuk hyperfeminitet – kombinerat med främlingsfientliga budskap.

Ett talande exempel från AfD visar en uppenbart AI-genererad bild av en ung blondin med texten ”Riktiga kvinnor är höger”. Det utslätade och generiska i stereotypen utgör själva poängen – verkliga människor som faller utanför mönstret bör ta sig i akt.

I en klassisk essä om fascismens bildspråk pekar Susan Sontag ut den fysiska perfektionen som en central del i ett slags utopisk estetik typisk för rörelsen – vid sidan om ett förakt för allt som är ”reflekterande, kritiskt och pluralistiskt”.

De rasistiska AI-bilderna på skrämmande araber, mörkhyade människor som väller in över gränserna och varianter av muslimskt klädda män som hånskrattar åt blonda kvinnor är obehagliga. Men extremhögerns bilder av idyllen är kanske ännu mer skrämmande. Hur blev stadsbilden så vit? Och vad tänker man göra för att materialisera den förvrängda verklighetsbild som AI-verktygen spottar ut?

Ett svar har vi fått i realtid de senaste åren. Sommaren 2024 publicerade den israeliska regeringen en AI-genererad gestaltning av Gazas framtid, en harmonisk frihandelszon i pastelltoner med skyskrapor och solkraftverk. Donald Trumps AI-vision för Gaza innehöll mer kitsch, guld och exotiska inslag, men budskapet om vad och vilka som måste städas bort var detsamma.

Filosofen Hannah Arendt hävdade att den politiska lögnen alltid bär på ett inslag av våld. Skillnaden mellan den traditionella och den moderna lögnen är oftast ”skillnaden mellan att dölja och att förgöra”, skriver hon. De AI-genererade bilderna av ett utplånat Gaza blir därmed en del av själva folkmordet.

I Sverigedemokraternas AI-version av Karlskrona är den gamla barockkyrkan förvrängd, stadssiluetten skev och barnen demonstrativt blonda. Etnisk rensning – först som digitalt skräp, sedan som vallöfte.