Springsteen tar ställning i kontroversiell låt om Minneapolis-händelserna

I en tid präglad av politisk turbulens i USA har Bruce Springsteen trätt fram med en ny protestsång som kommenterar händelserna i Minneapolis. Låten, som skrevs på bara några dagar, har väckt uppmärksamhet för sin oförblommerade kritik mot expresident Donald Trump och sina direkta referenser till pågående sociala spänningar i landet.

Springsteens nya verk placerar sig i en lång tradition av amerikanska protestsånger. Precis som i tidigare låtar som ”Roulette” (om Harrisburg-olyckan) och ”41 Shots” (om polisbrutalitet mot svarta), använder sig Springsteen av ett direkt språk för att adressera samhällsproblem. Men till skillnad från hans tidigare verk tycks denna låt vara skriven med en känsla av akut brådska.

”Det är en extremt konkret text som inte går att missuppfatta. Att han skrev den på bara några dagar visar på något akut – orden skulle bara ut,” menar kulturkritiker som analyserat verket.

Textmässigt innehåller låten tydliga bibliska referenser, särskilt till Tredje Mosebok i frasen om ”The stranger in our midst”, vilket anspelar på vårt ansvar för främlingar och flyktingar. Springsteen tidsbestämmer också händelserna med raden ”In the winter of ’26”, vilket drar paralleller till hur The Band en gång skildrade amerikanska inbördeskriget i ”The night they drove old dixie down” med raden ”In the winter of ’65”.

Musikens roll som politiskt verktyg har en lång historia i USA, från Woody Guthrie till Bob Dylans ”Hurricane”. I dagens polariserade amerikanska samhälle, där kulturskapares kritik mot makthavare ibland möts av hårda motreaktioner, framstår Springsteens direkta angreppssätt som särskilt modigt. Vissa kritiker menar att motståndet mot Trump inom kulturen inte är lika kraftfullt som det en gång var, och att många har skrämts till tystnad.

”I tider då politiker knäböjer för Trump och kallar honom för ’daddy’ är det befriande med en ikon som utan omsvep säger vad det egentligen handlar om,” kommenterar en kulturskribent.

Låten innehåller flera direkta referenser till samtida händelser, med raderna ”We will remember the names of those who died on the streets” och omnämnanden av ”Trumps ligister”. Sådana uttalanden speglar en växande frustration bland många amerikaner över landets politiska riktning.

Musikaliskt har låten dock fått blandad respons. Vissa kritiker menar att melodin i sig inte är särskilt anmärkningsvärd och att det är den starka texten som bär verket. ”Med en annan text om något helt annat hade den varit rätt menlös,” påpekar en bedömare.

Springsteen har inte varit rädd för att uttala sig i politiska frågor tidigare. Han har bland annat jämfört den amerikanska immigrationsmyndigheten ICE med Gestapo. Den nya låten är ytterligare ett steg i hans engagemang mot vad han uppfattar som orättvisor i det amerikanska samhället.

Avslutningsvis inkluderar låten inspelade protestkörer, vilket förstärker budskapet och kopplingen till pågående sociala rörelser. Detta gör låten till ett tidsdokument över en period av intensiv social oro i USA.

Huruvida Springsteens nya verk kommer att bli en bestående protestsång eller bara en fotnot i historien återstår att se. Men flera bedömare är eniga om att låtens släpp kändes som ett historiskt ögonblick.

”Tyvärr tror jag inte den kommer bli ’låten som vände tiden’. Men det handlar om det som är kärnan i mycket av det Springsteen gör: att genom sina handlingar förkroppsliga människans tro på sitt eget ansvar – det vill säga hoppet,” sammanfattar en kulturkritiker.

I en tid när många kulturpersonligheter väljer försiktighet framstår Springsteens direkta tilltal som en påminnelse om musikens förmåga att fungera som samhällskritik och samtidigt som en samlingspunkt för människor med gemensamma värderingar.