I den speciella replokalen skrider Loreen in som ett svartklätt sagoväsen med en rykande träbit i handen. Hon hälsar glatt och börjar vifta med rökelsen – palo santo – i cirkelformade rörelser runt mitt huvud innan hon placerar den på bordet bredvid två gråa kristallstenar. Palo santo är en naturlig rökelse som sägs ”rena energier” och ”dämpa oro och ångest”.
Loreen Talhaoui är nu aktuell med sitt första album på nio år, ”Wildfire”. Albumet innehåller Eurovision-vinnarlåten ”Tattoo” från 2023, som gjorde henne historisk som den första kvinnan med två segrar i tävlingen efter ”Euphoria” från 2012. Den senare har gett henne en internationell publik och hörs fortfarande på dansgolv över hela Europa.
42-åringen beskriver sin nya musik som en spegling av den hon är idag, med teman som kärlek, styrka och sexualitet. De sexuella undertonerna märks särskilt i låtar som ”Melt” och titelspåret ”Wildfire”.
”Jag sjunger på ett sexuellt sätt. Det är någonting som triggas igång i mig, en intimitet och en sexual energy som känns viktig,” förklarar hon och växlar obehindrat mellan svenska och engelska. ”Det har funnits en skam kring sexualitet tidigare, men successivt håller vi på att komma ifrån det. Vi måste clean up the judgement! Den sexuella energin är något jag mår bra av, skulle jag ta bort den är jag död.”
Med rötter i Marocko reflekterar Loreen över hur man påverkas av den kultur man växer upp i. Hon skrattar när hon berättar om en filmkväll från barndomen, där hennes mor ställde sig framför tv:n under en kärleksscen och sade ”kolla inte!” medan hon viftade med armarna för att dölja bilden.
”De vuxna hade ett speciellt synsätt på sexualitet, och de projicerade det på oss utan att förstå att de gjorde det,” förklarar hon. ”Det finns mycket undertryckt i det där och det är klart att vi påverkas när vi matas med de budskapen. Men vi skulle ju inte ha funnits om våra föräldrar inte hade älskat med varandra. Sexualitet är grunden till all existens.”
Loreen kommunicerar intensivt med kroppen, gestikulerar och brister ofta ut i ett härligt, bubblande skratt. Hon bär specialgjorda, långa lösnaglar dekorerade med krossade kristaller som skimrar i silver, matchande hennes ringar med stora, mörka stenar på varje finger.
”Det är inte bara en beauty-grej. Jag måste ha naturen nära mig,” säger hon och visar upp händerna. ”Min lägenhet är helt fylld av krukväxter, det går knappt att komma fram. Man måste krypa för att kunna ta sig mellan rummen. Och om jag kunde ha ett träd som växte här på mitt huvud, då skulle jag absolut ha det.”
Hennes längtan efter naturens stillhet har delvis sin förklaring i uppväxten i ett livligt hushåll med många syskon. ”Vi var sex hundra syskon! Så kändes det i alla fall. Det positiva med att växa upp i ett hem där det är högljutt och mycket som händer är att man lär sig att skapa sitt eget space mitt i allt kaos. Jag lärde mig hur man drar sig undan.”
Idag hittar Loreen sitt lugn genom vandringar i naturen, umgänge med sin jack russell Lilleman och meditation, ibland i hela två och en halv timme. Som kontrast till Stockholms höga tempo äger hon sedan några år tillbaka ett hus på Gotland där hon ibland vistas ensam i flera dagar utan att prata med en enda människa.
”Ingenting händer där, och det finns inget ljud eller ljus som stör. Vissa av mina vänner blir rädda när de kommer dit. Att uppleva den typen av tystnad där du hör vinden skaka om hela huset när det blåser, samtidigt som det är becksvart, kan vara rätt skrämmande när man är van vid citylivet.”
De nya låtarna på ”Wildfire” har vuxit fram spontant i studion. ”Jag har ingen aning om vad jag ska skapa förrän jag står där i stunden. Det är väldigt spontant, ofta börjar det med att jag bara börjar sjunga och så hamnar jag i trans. Jag litar på den intuitionen, det är mitt undermedvetna som kommunicerar. I slutändan handlar all min musik om äkta kärlek och vägen dit.”
Trots att albumets låtar osar av klubbhäng och sena nätter, är det inget Loreen själv känner igen sig i. ”Frågar du mig om jag går ut och festar? Det har jag aldrig gjort. Kommer aldrig att göra. Jag blir utmattad bara vid tanken! Oh my God.”
Det har gått 22 år sedan Loreen först dök upp på tv-skärmarna i ”Idol” där hon slutade på en fjärdeplats. Nu, med dubbla Eurovision-segrar och tre album i bagaget, reflekterar hon över sitt liv:
”Jag lever för det jag gör: att vara kreativ och uttrycka känslor. Jag älskar var jag står i livet just nu. Inte för att det är härligt och lyckligt hela tiden, utan för att jag har kontroll över det. När jag fundamentalt insåg att mitt liv bara ligger i mina egna händer, och att jag kan göra vad jag vill med det, var det en otrolig bekräftelse.”
När intervjun närmar sig sitt slut har palo santo-rökelsen brunnit ut och askar på bordet. Mitt hår luktar ovanligt gott, men om rökelsen verkligen har ”dämpat oro och ångest” förblir osagt.














20 kommentarer
Nice to see insider buying—usually a good signal in this space.
Good point. Watching costs and grades closely.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Silver leverage is strong here; beta cuts both ways though.
Good point. Watching costs and grades closely.
Production mix shifting toward Kultur might help margins if metals stay firm.
Good point. Watching costs and grades closely.
Production mix shifting toward Kultur might help margins if metals stay firm.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Good point. Watching costs and grades closely.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.