Nicholas Wennö: Därför borde Stellan Skarsgård spöa Sean Penn i natt

”Jag trodde att jag kunde ta ner den jäveln”, skämtade Alexander Skarsgård när hans far Stellan äntligen fick sin första Oscarsnominering.

Men nepotismkampanjen var förgäves. Stellan Skarsgård släpade i januari hem sin andra Golden Globe till Södermalm för sin roll i ”Sentimental value”. Till och med när Alexander nyligen var värd för ”Saturday night live” var det fadern som stal showen – liggande i ett badkar med kostym och ett ironiskt flin: ”Hej mina barn, jag har blivit en kvarnsten runt era halsar!” En träffsäker parodi på psykologiska nordiska familjedramer.

Det är just en sådan typ av film som kan göra Stellan Skarsgård historisk. Natten mot måndag har han chansen att bli den första svenska manliga skådespelaren att vinna en Oscar – för sitt porträtt av den manipulativa och narcissistiska regissören Gustav Borg i ”Sentimental value” (”Affeksjonsverdi”).

Endast Max von Sydow har tidigare varit lika nära denna bedrift. Han nominerades för både ”Pelle Erövaren” och ”Extremt högt och otroligt nära” men föll på mållinjen. En seger för Skarsgård skulle också jämna ut den markanta obalansen bland svenska Oscarsvinnare. Ingrid Bergman har tre statyetter och Alicia Vikander vann för bästa biroll för tio år sedan.

Frågan är om ”Skarzie” kan göra det. Svensken är andrahandsfavorit bakom Sean Penn, som gestaltar den monstruösa migrantjägaren Lockjaw i Paul Thomas Andersons ”One battle after another”. Det väntar en spännande Oscarskamp mellan två helt olika fadersfigurer: en svensk kulturman med högt hårfäste och en fascistoid överste med samma frisyr som ett kontroversiellt ICE-befäl. Två dysfunktionella fäder som på olika sätt förstört relationerna till sina barn.

Där slutar likheterna. Penns karaktär Lockjaw är en våldsam överste som utnyttjar den revolutionära Perfidia och försöker mörda sin dotter Willa för att dölja en ”rasblandad” avkomma. Gustav Borg, spelad av Skarsgård, bär en annan typ av skuld – en frånvarande pappa som prioriterat konsten framför döttrarna men som söker försoning sent i livet.

Även skådespeleriet representerar två olika världar: Penns extroverta, explosiva och satiriska skurkporträtt står i skarp kontrast till Skarsgårds återhållna spel med små nyanser och emotionellt djup. Två mästerliga insatser – men många bedömare lutar åt att den sympatiske söderkisens mikroskådespeleri kan ge honom fördel i Oscar-racet.

Att svensk film inte kunnat erbjuda Skarsgård fler lockande roller under de senaste decennierna är ett misslyckande för branschen. I stället har han blivit en av norsk films främsta ambassadörer. Sedan mitten av 90-talet har han etablerat ett nära samarbete med thrillermakaren Hans Petter Moland i filmer som ”Zero Kelvin”, ”En ganska snäll man” och ”Ut och stjäla hästar”. Skarsgård såg potentialen i norsk film redan när många, även norrmännen själva, var skeptiska till möjligheten att skapa en ”norsk filmvåg”.

Idag är situationen radikalt annorlunda. Joachim Triers ”Sentimental value” med sina nio Oscarsnomineringar är bara toppen på isberget. Medan svensk film kämpar med identitetskris rider den norska filmindustrin på en framgångsvåg med väl förankrat självförtroende.

Norsk film har systematiskt byggt upp sitt internationella anseende genom satsningar på kvalitetsproduktioner och genom att låta regissörer utveckla sin konstnärliga vision. Triers film, med dess nyanserade skildring av familjedynamik och mänskliga relationer, representerar höjdpunkten i denna utveckling. Skarsgårds medverkan symboliserar på många sätt bron mellan den skandinaviska och internationella filmindustrin.

För Skarsgårds del skulle en Oscar innebära kulmen på en exceptionell karriär. Från hans genombrott i ”Den enfaldige mördaren” via internationella storfilmer som ”Breaking the Waves”, ”Pirates of the Caribbean”-serien och ”Chernobyl” till dagens status som en av världens mest respekterade karaktärsskådespelare.

När galan är över hoppas många svenska filmälskare få se Skarsgårds karakteristiska segerflin. Om någon svensk skådespelare förtjänar filmvärldens gyllene statyett för lång och trogen tjänst i filmens värld, är det ”Skarzie” – en svensk kulturpersonlighet vars värde för internationell film är omätbart.