I svenska filmatiseringar av Nobelpristagares verk
En ny filmversion av Albert Camus klassiker ”Främlingen” har nyligen haft urpremiär på Venedigs filmfestival. Filmen, regisserad av François Ozon, är en stram och stiliserad svartvit tolkning där Benjamin Voisin gestaltar den känslokalle Meursault som betraktar världen med likgiltig blick. Ozon har med skicklig hand fångat romanens alienerande ton, gåtfullhet och de koloniala maktförhållandena i 1930-talets Alger – teman som fått förnyad aktualitet i vår tid. Filmen väntas ha svensk premiär 2026.
Detta är bara det senaste exemplet på en lång tradition av filmatiseringar baserade på litterära verk av Nobelpristagare. Dessa adaptioner erbjuder filmkonstens tolkning av några av världslitteraturens mest hyllade berättelser.
Audrey Diwans ”Omständigheter” från 2021, baserad på Annie Ernaux självbiografiska roman från 2000, är ett annat aktuellt exempel. Filmen, som belönades med Guldlejonet i Venedig, skildrar på ett nervigt och fysiskt påtagligt sätt konsekvenserna av abortförbud i 1960-talets Frankrike. Anamaria Vartolomei spelar huvudrollen som studenten Anne vars frihetssträvan hotas när hon blir gravid. Ernaux tilldelades Nobelpriset i litteratur 2022.
Michael Hanekes ”Pianisten” från 2001 bygger på Elfriede Jelineks provocerande roman ”Pianolärarinnan”. Isabelle Huppert briljerar i rollen som den sadomasochistiska pianolärarinnan Erika Kohut. Med sitt intensiva spel gestaltar hon på ett mästerligt sätt den uppdämda sexualiteten och de komplicerade psykologiska mönster som präglar huvudpersonen. Jelinek mottog Nobelpriset i litteratur 2004.
Från 1990-talet hittar vi James Ivorys ”Återstoden av dagen”, baserad på Kazuo Ishiguros hyllade roman från 1989. Anthony Hopkins och Emma Thompson spelar huvudrollerna i denna subtila berättelse om undertryckta känslor och livets förlorade möjligheter i det brittiska klassamhället. Filmen nominerades till åtta Oscar och har blivit en tidlös klassiker som på ett innerligt sätt fångar originalverkets bitterljuva ton. Ishiguro tilldelades Nobelpriset 2017.
Zhang Yimous färgsprakande ”Det röda fältet” gav den kinesiske regissören sitt internationella genombrott 1988. Filmen, som bygger på Mo Yans roman, utspelar sig i 1920-talets Kina och skildrar en ung kvinnas öde när hon gifts bort med en leprasjuk brännvinsfabrikör. Det är en poetisk berättelse om kärlek, våld och motstånd under svåra tider. Mo Yan fick Nobelpriset i litteratur 2012.
Bland äldre filmatiseringar märks Volker Schlöndorffs ”Blecktrumman” från 1979, baserad på Günter Grass roman. Filmen, som vann en Oscar för bästa utländska film, berättar om pojken Oskar som på sin treårsdag bestämmer sig för att sluta växa i protest mot vuxenvärlden och det framväxande nazistiska Tyskland. Grass erhöll Nobelpriset 1999.
Luchino Viscontis eleganta ”Döden i Venedig” (1971), efter Thomas Manns novell, är en annan höjdpunkt. Dirk Bogarde spelar en åldrande kompositör som blir besatt av skönhet och ungdom i ett koleradrabbat Venedig. Den svenske skådespelaren Björn Andrésen fick rollen som den gåtfulle Tadzio. Mann belönades med Nobelpriset redan 1929.
Bland klassikerna finner vi även David Leans episka ”Doctor Zjivago” (1965) efter Boris Pasternaks roman, Howard Hawks romantiska thriller ”Att ha och inte ha” (1944) baserad på Hemingways verk, och John Fords ”Vredens druvor” (1940) som filmatiserar Steinbecks skildring av 30-talets depression.
Den svenska stumfilmen ”Körkarlen” från 1921, regisserad av Victor Sjöström efter Selma Lagerlöfs roman, representerar ett tidigt exempel på adaptioner av Nobelpristagare. Filmen, som utsetts till den bästa svenska filmen någonsin i tidskriften FLM:s omröstning, skildrar det självupptagna fyllot David Holm som på nyårsafton tvingas möta dödens körkarl och reflektera över sitt förslösade liv.
Dessa filmatiseringar erbjuder inte bara en annan ingång till litterära mästerverk, utan visar också hur stora berättelser kan få nytt liv genom filmkonstens unika visuella språk.
