Peter Englund: Det som hände och händer dig går bara att förstå i en mardröm

För 25 år sedan, den 23 september 2001, greps den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak av säkerhetspolisen i Asmara, Eritrea. Han arbetade då på tidningen Setit, där han också var delägare. Den officiella anklagelsen löd brott mot landets säkerhet. Människorättsorganisationer har i stället pekat på att gripandet var en följd av Isaaks skriverier om behovet av demokratiska reformer i Eritrea.

Isaak har sedan dess hållits fängslad utan att åtalas, utan rättegång och utan dom. Han har i praktiken varit isolerad från omvärlden. De 25 åren i fängelse motsvarar 300 månader och 9 131 dygn. Enligt Reportrar utan gränser är han den journalist i världen som suttit frihetsberövad längst utan att ha dömts.

Fängslandet av Dawit Isaak var inte en isolerad händelse. Under samma höst grep regimen uppemot tjugo andra journalister och reformvänliga politiker. Även de hölls utan rättegång. Enligt uppgifter från människorättsorganisationer har minst tio av dem avlidit i fängelse. Flera av de frihetsberövade ska ha utsatts för tortyr. Tillslaget innebar slutet för de oberoende medier som vuxit fram i Eritrea efter självständigheten.

Eritrea är ett av världens mest slutna länder. Sedan 1993 leds landet av president Isaias Afwerki. Det finns inga fria val, inget fungerande oberoende rättsväsen och ingen fri press. Landet hamnar årligen i botten av internationella pressfrihetsindex. FN:s arbetsgrupp för godtyckliga frihetsberövanden har slagit fast att Dawit Isaak är utsatt för ett godtyckligt frihetsberövande. Även EU har krävt hans omedelbara frigivning.

Fallet har en särskild tyngd i Sverige. Dawit Isaak blev svensk medborgare efter att ha byggt ett liv i Sverige. Han flyttade senare tillbaka till Asmara för att arbeta som journalist. Svenska regeringar har vid upprepade tillfällen krävt att han friges. Frågan har lyfts i riksdagen och i internationella sammanhang. Trots det har Eritrea valt att inte lämna några besked om hans villkor.

Samtidigt har det globala läget för pressfriheten försämrats. Reportrar utan gränser rapporterar att antalet fängslade journalister i världen har ökat under flera år. Allt fler regeringar använder säkerhetslagar, terrorlagstiftning eller utdragna rättsprocesser för att tysta granskare. I den meningen är Dawit Isaaks öde inte längre lika unikt som det var när han fängslades. Men det gör inte övergreppet mindre allvarligt – snarare tvärtom.

Dawit Isaaks fall handlar i grunden om rätten att skriva, tala och verka utan att straffas. Det handlar också om vad som händer när ett land överger rättssäkerheten och låter politiska motståndare försvinna in i fängelse utan att någon ställs till svars. För Dawit Isaak har varje dag i fängelse inneburit ett förlängt övergrepp. För omvärlden är fallet en påminnelse om vad som står på spel när yttrandefrihet och mänskliga rättigheter sätts ur spel.