Kläders inflytande på vårt tankesätt och prestationsförmåga

Fenomenet ”enclothed cognition” – hur kläder påverkar vårt tänkande och beteende – har under det senaste decenniet blivit föremål för forskning med överraskande resultat. En studie från 2012 har visat att personer som bar labbrock presterade betydligt bättre på koncentrationstest än de som bar vanliga kläder.

I experimentet, som fick stor uppmärksamhet i den vetenskapliga världen, undersökte forskare hur både den fysiska upplevelsen av att bära ett plagg och plaggets symboliska värde påverkade kognitiva förmågor. Uppföljande experiment visade att deltagare som trodde sig bära en ”läkarrock” presterade bättre i uppgifter som krävde noggrannhet, jämfört med deltagare som fick samma plagg presenterat som en ”målarrock”.

Dessa studier ger stöd för teorin att kläder inte bara uttrycker vår identitet utan aktivt kan forma vår tankeförmåga och vårt beteende. Forskningsresultaten antyder att detta kan ske genom både fysisk upplevelse och psykologisk association.

Japanska arbetskläder illustrerar denna teori på ett fascinerande sätt. Till skillnad från de ofta enbart funktionella och estetiskt nedprioriterade arbetskläderna på svenska byggarbetsplatser, kombinerar de japanska motsvarigheterna funktion med estetisk medvetenhet. De traditionella ”tobibyxorna” med sina karakteristiska utsvängda ben som smalnar av vid anklarna är ett exempel på plagg som förenar praktisk funktionalitet med genomtänkt design.

Detta väcker frågan om det finns ett samband mellan dessa estetiskt tilltalande arbetskläder och den noggrannhet, detaljfokus och hantverksskicklighet som japanska yrkesmän och -kvinnor är kända för.

En amerikansk studie från 2019 har utforskat kopplingen mellan klädsel och köpbeteende, och fann att personer i formella kläder spenderade mer pengar än de i avslappnad klädsel. Det intressanta var mekanismen bakom detta beteende – formellt klädda personer upplevde ökad ”social självsäkerhet”, vilket minskade beslutsångesten vid inköp.

Ytterligare forskning från 2020 visade att kvinnor som bar högklackade skor uppvisade större handlingskraft och tänkte mer abstrakt – egenskaper som förknippas med känslan av makt. Effekten var dock endast märkbar när deltagarna visste att de observerades av andra, vilket pekar på klädernas sociala dimension.

Det råder dock inte fullständig vetenskaplig enighet kring teorin. En studie från 2019 försökte upprepa labbrocksexperimentet men fann endast en svag effekt jämfört med originalstudien. Forskare bakom denna studie ifrågasatte därför om ”enclothed cognition” verkligen är ett så robust fenomen som tidigare hävdats.

Den personliga upplevelsen av att bära formella kläder kan dock vara påtaglig. När man byter till en välstruken skjorta med manschettknappar, dubbelknäppt kavaj och välskräddade byxor kan både hållning, gångstil och rörelsemönster förändras. Många upplever att de rör sig rakare, mer bestämt och med större självsäkerhet.

Förändringen kan vara mer än ytlig och påverka även det mentala tillståndet, med ett skifte mot mer sofistikerat tänkande och beteende. Detta antyder att ”enclothed cognition” inte bara handlar om specialplagg som labbrockar, utan att en bred spektrum av kläder kan påverka vår kognitiva förmåga och vårt uppträdande.

Om denna teori stämmer, har japanska byggarbetares estetiskt tilltalande arbetskläder förmodligen en positiv inverkan på deras arbetsprestation och yrkesstolthet. Kläderna blir då inte bara ett uttryck för identitet utan ett verktyg som aktivt formar vår självuppfattning och förmåga.

För de som värdesätter kvalitet och elegans i sitt arbete kan det därmed vara värt att lägga omsorg på klädval, eftersom plaggen vi bär potentiellt formar inte bara hur andra uppfattar oss utan också hur vi uppfattar oss själva och hur vi presterar.