Nya kontroverser kring AI och upphovsrätt skakar konstindustrin

I en tid då många unga vuxna ska inreda sitt första hem står valet ofta mellan att bli amatörkonstsamlare eller att dekorera med posters. Men postermarknaden har genomgått en dramatisk förändring de senaste åren. Från att tidigare ha dominerats av utställningsreklam, idolporträtt och Gallerixkonst, präglas marknaden nu av ett överflöd av alternativ som riktar sig mot självidentifierande finsmakare.

Hemsidor som Wall of Art, Wallbaby, The Poster Club och Postery erbjuder prints för omkring 300 kronor. Dessa är ofta framtagna av halvanonyma grafiska designers eller influencers med måttlig framgång inom illustration. Motiven kännetecknas av abstrakta blommönster, kvinnosilhuetter eller dukade bord som vagt påminner om Matisse.

Dessa designprodukter passar perfekt in i den inredningsstil som varumärkeskonsulten Emma Hope Allwood träffande benämnt ”avant basic” – en stil definierad som ”vintage utan ansträngning”. Posters blir därmed ett enkelt sätt att skapa personlighet i ett hem, utan att behöva göra alltför starka ställningstaganden.

Ett framträdande namn inom denna genre är Hanna KL, vars verk med bubbliga blommor och färgglada blad säljs via flera av de ovannämnda hemsidorna. Hennes design känns igen på samma sätt som många andra i samma kategori, exempelvis Linnea Anderssons snarlika motiv som finns tillgängliga hos bland annat The Poster Club.

Men nu har denna industri hamnat i centrum för en växande konflikt kring AI och upphovsrätt. I början av april intervjuades Hanna KL i branschtidningen Svenska Tecknare efter att hon larmat på Instagram om hur Gallerix tycks ha kopierat en serie posters hon släppte i höstas i samarbete med en dansk inredningsbutik. Enligt Hanna KL har företaget matat in hennes design i en AI för att skapa billiga kopior.

Branschorganisationen Svenska Tecknare bekräftar att detta är ett växande problem och efterlyser starkare åtgärder för att skydda upphovsrätten i en tid när AI-verktyg som Dall-E och ChatGPT gör det allt enklare att producera material som bygger på andras kreativa arbete.

Problematiken återspeglar en bredare trend som kulturkritikern W David Marx beskriver i sin uppmärksammade bok ”Blank Space” från hösten 2023. Marx menar att världen redan före AI befann sig i en kris av kulturell överproduktion: ”Internet huserar 630 miljarder ord, 14 miljarder synliga YouTube-videor (där bara fyra procent har tittare), och 75,9 miljoner musiker som lägger upp 100 000 låtar på Spotify varje dag.”

Denna överproduktion har skapat en marknad där det blir allt svårare att skydda originalverk, särskilt inom områden som poster-design där estetiken ofta följer tydliga trender och influenser. När tusentals liknande produkter redan existerar blir gränsen mellan inspiration, efterbildning och rent plagiat allt mer diffus.

För konstnärer som Hanna KL utgör AI-verktyg ett existentiellt hot. Medan det tar henne timmar eller dagar att skapa en design, kan en algoritm nu producera liknande resultat på sekunder. Detta sätter hela affärsmodellen i gungning för många av de kreatörer som försörjer sig på att sälja sina verk via online-plattformar.

Marknadsplatser som The Poster Club och Wall of Art står nu inför utmaningen att särskilja mänskligt skapade verk från AI-genererat innehåll, samtidigt som konsumenterna måste navigera i ett allt mer komplext landskap av autenticitet och originalitet.

Ironiskt nog kan denna utveckling leda till att kala väggar åter blir ett attraktivt alternativ för många, när överflödet av lättillgänglig konst urholkar själva det värde som en gång gjorde posters attraktiva – känslan av att uttrycka en personlig smak och identitet.