Sanna Torén Björling: ”Familjekonservativa” värderingar avslöjar allt

I det demokratiska samhället utmanas kvinnors rättigheter

Trots att kvinnors reproduktiva rättigheter utökats i många länder sedan 1990-talet, finns en oroande motström som begränsar dessa friheter. När organisationer och nätverk framhåller ”familjekonservativa värderingar” döljer sig ofta en agenda som omfattar inskränkningar i preventivmedel, sexualundervisning, HBTQ-rättigheter och inte minst abort.

Ett aktuellt exempel på detta är den brasilianska organisationen Institute for Conservative Action (IAC), som den SD-nära stiftelsen Hepatica planerar att stödja med svenska biståndsmedel. IAC leds av Heloísa Wolf Bolsonaro, svärdotter till Brasiliens tidigare högerextreme president Jaír Bolsonaro, som för närvarande avtjänar ett fängelsestraff för korruption.

När Hepaticas generalsekreterare Stefan Dozzi konfronterades av DN om IAC:s inriktning och abortfrågor, svarade han undvikande att han ”inte läst att de skriver det någonstans”. Samtidigt har biståndsmyndigheten Sida, trots betänkligheter, beviljat en utbetalning på 23 miljoner kronor till Hepatica – ett beslut som nu ska ses över.

Begränsningar i aborträtten har blivit ett kännetecken för nationalistiska rörelsers familjepolitik globalt. Dessa inskränkningar motiveras ofta antingen av religiösa övertygelser om att människovärdet börjar vid befruktningen eller av oro för låga födelsetal och demografiska förändringar.

Finansieringen bakom dessa antiabortorganisationer är omfattande och komplex. Stora summor pengar, både offentliga medel och privata donationer, slussas till konservativa organisationer som arbetar mot kvinnors rättigheter. Enligt European Parliamentary Forum for Sexual & Reproductive Rights är Ryssland den enskilt största finansiären av sådana initiativ i Europa.

I Ryssland, under Vladimir Putins nationalistiska styre, har aborträtten successivt inskränkts. Enligt rapporter från Kyiv Independent implementeras nu liknande begränsningar i ryskockuperade områden i Ukraina. Där införs obligatoriska ultraljud för gravida kvinnor och ”disciplinsamtal” med ryskortodoxa präster. Läkare som utför aborter utsätts för byråkratiska hinder och hot – metoder som påminner om situationen i de amerikanska delstater där abort förbjudits sedan den nationella aborträtten avskaffades 2022.

Demokratiforskningsinstitutet V-dem vid Göteborgs universitet rapporterar att den globala demokratin nu nått sina lägsta nivåer sedan 1970-talet. Denna demokratiska tillbakagång sammanfaller med de ökade restriktionerna av aborträtten runtom i världen.

I Sverige åtnjuter aborträtten starkt stöd. För riksdagspartierna finns både värderingsmässiga och politiska skäl att undvika förslag om begränsningar, då det i dagens politiska klimat knappast skulle attrahera väljare. Dock finns den abortfientliga hållningen fortfarande representerad inom vissa konservativa organisationer och religiösa samfund, som ofta framhäver betydelsen av kärnfamiljen, äktenskapet, friheten och traditionella värderingar.

Den internationella trenden är tydlig: inskränkningar i aborträtten går hand i hand med en försvagad demokrati. När organisationer som framhåller ”familjevärden” och ”traditioner” får ökade resurser, även från oväntade källor som svenskt bistånd, bör det väcka frågor om vilka värderingar som egentligen främjas och vilka konsekvenser det får för kvinnors självbestämmande och grundläggande rättigheter.

Fallet med Hepatica och IAC belyser ett större problem: hur pengar från demokratiska länder kan hamna hos organisationer vars verksamhet indirekt motarbetar just de demokratiska värden som biståndet säger sig värna om. När biståndspengar går till organisationer med kopplingar till högerextrema politiker som Bolsonaro, riskerar Sverige att indirekt stödja en agenda som står i motsats till landets officiella position om kvinnors rättigheter.

Det faktum att Sida nu ska se över beslutet om Hepatica visar att det finns anledning till oro. Transparens kring biståndets användning och noggrannare granskning av mottagarorganisationers verkliga agenda blir allt viktigare i en tid då demokratiska värden utmanas globalt.