En reporter stiger in i en liten röd bil på en hemlig plats i Europa för att möta en av de mest kontroversiella människorna i modern svensk kriminalhistoria. Mannen bakom ratten bär sin tröja ut och in, med tvättinstruktionerna synliga på ryggen. Det första intrycket kan verka banalt, men personen i fråga har en historia som få andra kan matcha.
Amir Heidari är ett namn som väcker starka reaktioner. Myndigheter i olika länder har beskrivit honom som en ”allmän fara för samhället”. Han har suttit i svenskt fängelse dömd för urkundsförfalskning och grov människosmuggling. Samtidigt har han anklagats för att ha lurat flyktingar på pengar, medan andra hyllat honom för att ha räddat människors liv. Hans komplexa arv har gett honom en okvädig plats i samtidshistorien, där han ibland kallas för Sveriges näst mest kända passförmedlare efter Raoul Wallenberg.
Under tre decennier smugglade Heidari enligt egen utsago omkring 200 000 människor till EU och USA. Av dessa uppges cirka 40 000 ha tagit sig till Sverige. Verksamheten ägde rum under en period då global migration och människors flykt från konflikter och förföljelse var en allt mer brännande politisk fråga i Europa. Många av de människor Heidari hjälpte var kurder som flydde från förföljelse och krig i Mellanöstern.
När journalisten träffar honom är Heidari lika svårfångad som alltid. Han ger sällan intervjuer och få vet var han befinner sig vid någon given tidpunkt. Till och med enkla frågor besvaras på ett udda sätt. När reportern frågar varför hans tröja sitter ut och in, svarar han att han har den fina sidan mot kroppen istället för utåt. På frågan om hur han mår avfärdar han ämnet som irrelevant och påstår att han alltid mår fantastiskt.
Under bilresan, som går genom köer på motorvägen, talar Heidari om sig själv i tredje person och jämför sin gärning med historiska gestalter. Han drar paralleller till Moses, som han kallar den första människosmugglaren, som räddade människor ur Egypten och hamnade i bibeln. Raoul Wallenberg, som räddade tiotusentals judar från Förintelsen, blev en hjälte. Men när Amir Heidari räddade kurder, menar han själv att han fick fängelse.
Vid ett fotografi står Heidari i vatten och skämtar om att han inte kan dela det som Moses gjorde. Journalisten har klätt av sig till röda kalsonger för fotograferingen, något som väcker uppmärksamhet bland förbipasserande hundpromenader. Heidari tar tillfället i akt att informera främlingar om EU:s allt hårdare politik mot flyktingar.
Berättelsen tar en vändning när det framgår att mötet ägde rum för tio år sedan. Sedan dess har kommunikationen mellan journalisten och Heidari avstannat. Det senaste meddelandet från Heidari var att han flyttat till Iran, just det land där han tidigare utsatts för tortyr. Det är en paradoxal utveckling som speglar komplexiteten i hans situation.
Under de åtta år som gått sedan kontakten avbröts har journalisten flera gånger försökt nå Heidari när nyheter om tonårsutvisningar, tillfälliga uppehållstillstånd eller kriget i Iran dyker upp i medierna. Tanken har varit att få honom intervjuad om aktuella frågor kring migration och asylpolitik, områden där han har unik erfarenhet och kontroversiella perspektiv.
Men svaren har uteblivit. Tystnaden väcker frågor om vad som hänt med Heidari. Har han fortsatt sin verksamhet under andra former? Lever han fortfarande i Iran, ett land där regimen har rykte om sig att förfölja oliktänkande och där säkerhetsläget är osäkert? Eller har han dragit sig tillbaka från rampljuset helt och hållet?
Heidaris historia speglar de etiska dilemman som omgärdar människosmuggling. För vissa är han en kriminell som utnyttjade desperata människor. För andra är han en hjälte som gav flyktingar en chans till ett nytt liv när legala vägar var blockerade. Oavsett perspektiv representerar hans gärningar en period i modern europeisk historia då migrationsfrågan förändrade politiska landskap och utmanade etablerade normer.
Tiden har gått, men frågorna kvarstår. Och någonstans där ute finns kanske fortfarande mannen med tröjan ut och in, med minnen om röda kalsonger och hundratals tusentals människor vars liv han påverkade.














20 kommentarer
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Good point. Watching costs and grades closely.
Silver leverage is strong here; beta cuts both ways though.
Good point. Watching costs and grades closely.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
Exploration results look promising, but permitting will be the key risk.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
The cost guidance is better than expected. If they deliver, the stock could rerate.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Production mix shifting toward Kultur might help margins if metals stay firm.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.