Skarp uppgörelse med samtidens falska profeter

I östra Europa har kristendomen blivit ett politiskt verktyg för nationalistiska krafter, medan den i väst ofta framhålls som ett möjligt motmedel mot samtidens oro och meningslöshet. Denna motsättning illustrerar religionens komplexa roll i dagens samhälle, något som historikern och teologen Joel Halldorf undersöker i sin nya bok ”Makten och det heliga”.

Halldorfs analys kommer vid en tidpunkt då religionens roll i samhället genomgår en dramatisk omvärdering. Efter decennier av sekularisering i västvärlden ser vi nu hur religiösa värderingar och symboler återvänder till det offentliga rummet, men på nya och ibland överraskande sätt.

I Ryssland har den ortodoxa kyrkan blivit en central aktör i Putins maktapparat, där patriark Kirill legitimerar kriget i Ukraina med religiösa termer. Samtidigt har Viktor Orbán i Ungern byggt sin politiska plattform på en kombination av nationalism och kristna värderingar.

Denna auktoritära kristendom står i skarp kontrast till hur religionen fungerar i andra sammanhang. I Sverige och andra västländer framhålls ofta kristna traditioner som ett sätt att skapa mening och sammanhang i en tid präglad av individualism och digital fragmentering.

Halldorf navigerar skickligt genom dessa motsättningar och visar hur religion både kan vara en kraft för befrielse och förtryck. Han argumenterar för att vi måste förstå religionens tvetydiga natur för att kunna hantera dess återkomst i det offentliga samtalet.

Särskilt intressant är Halldorfs analys av hur religiösa symboler och berättelser används i politiska sammanhang. När Putin talar om Rysslands särskilda mission eller när amerikanska evangelikaler stöder Donald Trump, handlar det ofta om en instrumentalisering av religionen för politiska syften.

Bokens styrka ligger i dess förmåga att undvika förenklade slutsatser. Halldorf erkänner att religion kan vara både progressiv och reaktionär, befriande och förtryckande. Det avgörande är hur de religiösa traditionerna tolkas och av vem.

För svenska läsare blir analysen särskilt relevant i ljuset av de senaste årens debatter om religiösa friskolor, slöjförbud och kyrkans roll i civilsamhället. Sverige har länge betraktats som ett av världens mest sekulariserade länder, men även här ser vi tecken på religionens återkomst i det offentliga samtalet.

Boken ger också en historisk kontext till dagens utveckling. Den visar hur religionens roll i samhället har förändrats genom sekulariseringsprocessen och hur vi nu ser tecken på vad vissa forskare kallar ”post-sekularisering” – en situation där religion återvänder till det offentliga rummet men i nya former.

Halldorf diskuterar även hur sociala medier påverkar vår relation till meningsskapande och gemenskap. Han pekar på hur det ”håglösa scrollandet” som nämns i bokens inledning kan ses som ett symptom på en existentiell tomhet som vissa söker fylla med religion.

I tider av politisk polarisering och växande populism blir Halldorfs bok en viktig påminnelse om att vi måste förstå religionens komplexa roll i samhället. Varken okritisk omfamning eller avfärdande av religion som något förlegat ger oss de verktyg vi behöver för att navigera i vår samtid.

”Makten och det heliga” framstår som en ovanligt nyanserad analys i ett fält som ofta domineras av förenklade ståndpunkter. Den visar hur religion både kan vara en kraft för demokrati och mänskliga rättigheter och ett verktyg för auktoritära regimer och nationalism.

I en tid då krigen i Ukraina och Gaza har tydliga religiösa dimensioner, och då svenska politiker återigen talar om ”kristna värderingar”, kommer Halldorfs analys som ett välbehövligt bidrag till samtidsdebatten. Hans bok är inte bara en akademisk studie utan också en uppmaning till eftertanke kring hur vi förhåller oss till det heliga i politiken.

För den som vill förstå vår tids politiska och kulturella landskap är ”Makten och det heliga” en oumbärlig läsning – en bok som varken demoniserar eller idealiserar religionen, utan som hjälper oss att se dess tvetydiga roll i formandet av vår gemensamma framtid.