Sveriges äldsta orkester firar 500 år med Beethovens banger

I Kungliga Hovkapellet inleder sitt jubileumsår med Beethovens mäktiga nionde symfoni, ett val som bär både personlig och historisk betydelse. Alan Gilbert, Kungliga Operans musikchef, förklarar valet av detta ikoniska verk med både humor och djup insikt.

– Det är ett av styckena som jag har dirigerat flest gånger under min karriär. En gång frågade mina barn faktiskt om jag inte kunde något annat, säger Gilbert och ler. Men valet handlar om mer än bara hans personliga relation till verket.

Beethovens nionde symfoni har en djup historisk koppling till festliga tillfällen och firanden. Verket representerar något fundamentalt om människans natur och står som en musikhistorisk milstolpe. Gilbert understryker att ingen före Beethoven hade vågat sig på något så ambitiöst.

Jubileumskonserten kommer inte bara att hyllar det förflutna. Ett nyskrivet verk, ”Time weave”, av orkestermedlemmen Torbjörn Helander, kommer att uruppföras vid samma tillfälle.

– Hovkapellet är fullt av fantastiska musiker men även kompositörer. Helanders stycke är oerhört vackert och känns som ett fint sätt att inleda vårt jubileum, berättar Gilbert.

Detta initiativ speglar Hovkapellets dubbla identitet – en institution som både förvaltar ett historiskt arv och samtidigt skapar nytt. Denna balansgång mellan tradition och förnyelse är kännetecknande för orkestern.

När Gilbert ombeds beskriva vad som särskiljer Hovkapellet från andra orkestrar, talar han om något närmast ogripbart men ändå påtagligt.

– Det är svårt att sätta fingret på, men den långa traditionen skapar en känsla, en stämning och ett slags stolthet, förklarar han.

Hovkapellet, med sina anor från 1500-talet, är en av världens äldsta ännu aktiva orkestrar. Denna historiska kontinuitet har skapat en särskild identitet som Gilbert beskriver som en ”egen själ” eller ”egen ande”. Orkestern har under århundradena utvecklat en distinkt klang och musikalisk approach som gör den unik i det svenska kulturlandskapet.

– Hovkapellet har en självklar plats i det svenska musiklivet och det svenska samhället, fortsätter Gilbert.

Ytterligare en avgörande faktor som definierar Hovkapellet är dess primära funktion som operaorkester. Till skillnad från rent symfoniska orkestrar måste Hovkapellets musiker kunna anpassa sig till operans dramatiska krav och sångarnas behov.

– Varje ton måste uttrycka en mänsklig känsla, förtydligar Gilbert.

Detta ställer särskilda krav på musikerna, som måste behärska både den tekniska precisionen hos en symfonisk ensemble och den emotionella lyhördheten och flexibiliteten som operarepertoaren kräver. Det handlar om att skapa ett ljudlandskap som förstärker och fördjupar de dramatiska elementen på scenen.

Alan Gilbert, som utnämndes till Kungliga Operans musikchef 2020 efter en imponerande internationell karriär med bland annat New York-filharmonikerna, har sedan sin tillträdelse arbetat för att både bevara orkesterns unika arv och samtidigt utveckla den konstnärligt.

Jubileumsfirandet innebär ett tillfälle för reflektion över Hovkapellets historiska betydelse samtidigt som det riktar blicken framåt. Kombinationen av Beethovens odödliga mästerverk och Helanders samtida komposition symboliserar själva essensen i detta uppdrag – att föra traditionen vidare samtidigt som ny musik skapas för framtiden.

För musikälskare blir jubileumskonserten ett tillfälle att uppleva en orkester som förkroppsligar själva kontinuiteten i Sveriges musikliv, en ensemble som genom århundraden varit en central del av landets kulturella identitet och som fortsätter att förnya sig.