Uppgift: Svenska Akademiens hemliga Nobellista läckte efter hackerattack

Det påstods att Akademiens hemliga Nobellista hackades 2017

Det var hösten 2017 när Svenska Akademiens ledamot Kjell Espmark befann sig i Kina. Mitt under resan nåddes han av oroande information – någon hade enligt uppgift lyckats hacka sig in i Akademiens kommunikation och kommit över årets korta lista med Nobelpriset i litteratur-kandidater. Detta skedde innan Kulturprofilsskandalen och innan det årets Nobelpristagare, Kazuo Ishiguro, var offentliggjord, med Sara Danius som ständig sekreterare.

Espmark, som gick bort 2022, berättar om denna incident i sin postumt utgivna bok ”Litteraturpriset” (Norstedts, 2025). Uppgifterna återfinns även i en tidigare, kortare skrift om Nobelpriset som publicerades för fyra år sedan.

I boken nämns händelsen när Espmark diskuterar politiska komplikationer kring litteraturpriset. Utan att specificera vem ”man” som utfört hackningen är, skriver han om den kinesiska regeringen: ”Regeringen hade bestämt att en kinesisk kandidat skulle tillåtas ta emot priset trots att han framstått som obekväm, detta inför risken att en japansk författare kunde tilldelas belöningen. (Det var Kazuo Ishiguro som trots sitt brittiska medborgarskap och en produktion på engelska betraktades som japan.)”

Den korta listan innehåller normalt de fem författare som det året är aktuella kandidater till litteraturpriset. Listan ska vara klar i maj och omgärdas av strikt sekretess. Hur hackare skulle ha kommit över denna information framgår inte av Espmarks bok. I Akademiens IT-policy från 2017 framgår tydligt att ”ingenting som har att göra med Nobelpriset ska någonsin kommuniceras via e-posten. Allt ska tas i analog form eller via telefon.”

Sju år efter den påstådda incidenten saknar ledamöterna i Svenska Akademien fortfarande klara svar på vad som egentligen inträffade. Per Wästberg, ledamot i Akademien, bekräftar för DN att ”Kjell berättade detta för Akademien” och tillägger att det ”inte ledde till någon ändring av listan, endast större vaksamhet kring sekretessen.” På frågan om uppgifterna bedömdes som trovärdiga skriver Wästberg: ”Vi tog dem som trovärdiga intrång, men vad jag minns stannade det vid detta, alltså ingen anmälan till någon myndighet eller dylikt.” Wästberg vet inte heller vem som gav Espmark informationen om hackerattacken.

Även ledamöterna Anders Olsson och Horace Engdahl uppger att de hört Espmarks uppgifter, men menar att det inte förändrade arbetet märkbart. ”Jag minns att det cirkulerade ett sådant rykte men vad jag vet kom det aldrig fram något bevis på att det skulle ha legat till på det sättet,” skriver Engdahl i ett mejl till DN.

Mats Malm, som valdes in som ledamot 2018 och nu är Akademiens ständige sekreterare, beskriver frågan som ”verkligt intressant” men säger sig inte ha mer information om händelsen. ”Intrångsförsök är en fara Akademien tar på största allvar,” skriver Malm och fortsätter: ”Det finns ingen bekräftelse på uppgiften och vi har inga planer på att försöka utreda den. Oavsett om den stämmer eller inte, var och är den skäl för än intensivare omsorg om IT-säkerheten.”

Den korta listan presenteras för hela Akademien i maj varje år, varefter ledamöterna fördjupar sig i kandidaternas verk under sommaren. Under hösten hålls tre sammankomster för att fatta beslut om årets pristagare. För att valet ska vara giltigt krävs att någon kandidat får mer än hälften av rösterna.

Händelsen belyser sårbarheten även i organisationer med höga sekretessnivåer och understryker betydelsen av stark IT-säkerhet, särskilt när det gäller information av känslig karaktär. Trots försök har Kinas ambassad i Stockholm inte velat kommentera uppgifterna, och DN har inte lyckats nå dem för en kommentar om det påstådda intrånget.