Ledare: Jimmie Åkesson kastade masken i SVT

SVT har inlett årets partiledarutfrågningar med ett nytt grepp: att förlägga intervjuerna till politikernas hemmamiljöer snarare än till studion i Stockholm. Först ut var Jimmie Åkesson, som mötte programledarna Anders Holmberg och Camilla Kvartoft i Sölvesborg, hans egen hemstad.

Inramningen präglade samtalet. Åkesson fick utrymme att tala om sin kärlek till fotbollslaget Mjällby och hårdrock, men kom snart in på de politiska frågor som engagerar honom mest. Inför sändningen hade han i sociala medier meddelat att sverigedemokrater inte ska stödrösta på Liberalerna – ett budskap han fick tillfälle att upprepa i direktsändning.

Demografin som drivkraft

Åkesson beskrev partiets ideologiska uppdrag i termer av demografi. Men hans definition av begreppet skiljer sig markant från den traditionella politiska debatten om försörjningsbörda och åldrande befolkning. I stället handlade det om att det finns för många människor i Sverige som inte passar in, som tror på fel gud eller stör gatubilden, enligt hans egen beskrivning.

Budskapet knyter an till SD:s valslogan ”Vi gör Sverige till Sverige igen” och partiledarens upprepade ståndpunkt att så få som möjligt ska komma in i landet och så många som möjligt ska lämna det.

Återvandringsbidraget under lupp

Programledarna frågade ut Åkesson om det så kallade återvandringsbidraget, som innebär att en person med arbete – exempelvis en syrisk överläkare – kan få upp till 350 000 kronor för att lämna Sverige. Åkesson medgav att bidraget kanske inte var tänkt för dem med välbetalda anställningar, men såg inga problem om personer i den kategorin ändå väljer att flytta.

På frågan om huruvida arbete borde vara ett tecken på att någon hör hemma i Sverige svarade Åkesson att så inte nödvändigtvis är fallet. Han hänvisade till att ”valfri terrorist runt om i världen” kan ha haft fina jobb – en formulering som väckte uppmärksamhet.

Bakgrunden och partihistorien

Sverigedemokraterna bildades ur den rasistiska kamporganisationen Bevara Sverige Svenskt, vilket bekräftades i den vitbok som presenterades förra året. Åkesson, som gick med i partiet under 1990-talet när kopplingarna till organiserade rasister fortfarande var tydliga, har alltid haft en ambivalent relation till partiets ursprung. Han betonar gärna att tiden gått, men någon uttrycklig ideologisk uppgörelse med historien har han aldrig gjort. Vitboken avfärdades snabbt.

Under åren har Åkesson varit skicklig på att tona ner hur långt partiet vill gå, särskilt i strävan att bygga allianser med borgerligheten och etablera ett nytt högerblock. När Ulf Kristersson i Almedalen 2022 berömde SD för att ha förstått vad som krävs för att klara integrationen, avstod Åkesson från att kommentera – trots att han själv aldrig velat använda ordet och inte vill satsa pengar på området.

Vill sitta i regeringen

En central punkt i utfrågningen var Åkessons önskan att ta plats i regeringen. Han menar att den lagstiftning som antagits under de senaste fyra åren för att nå SD:s mål är bra, men framhåller att implementeringen måste styras inifrån Regeringskansliet.

Liberalernas dilemma

För Liberalerna och partiledaren Simona Mohamsson väcker utfrågningen obekväma frågor. Partiet, som kämpar för att klara riksdagsspärren, har under mandatperioden omfamnat SD och argumenterat för att partiet förändrats och bör ingå i regeringsunderlaget. Åkessons utspel om att sverigedemokrater inte ska rösta på Liberalerna – framfört i bästa sändningstid – undergräver den positionen ytterligare.

Utfrågningen i Sölvesborg gav således både en inblick i Åkessons politiska prioriteringar och en påminnelse om de spänningar som präglar det borgerliga samarbetet. Frågan är hur Liberalerna förhåller sig till ett parti som samtidigt säger sig vilja samarbeta och aktivt motarbetar dem i valrörelsen.