Svenska kommuner utgör ett allt större hinder för utbyggnaden av vindkraft, visar nya siffror från Mistra Electrification. Under de senaste fem åren har kommunerna i genomsnitt godkänt 104 vindkraftverk per år. Men utvecklingen går åt fel håll – år 2025 sjönk antalet godkända vindsnurror till endast 12 stycken.

Enligt professor Filip Johnsson, som är programchef för Mistra Electrification, räcker inte detta på långa vägar. För att möta Sveriges elektrifieringsbehov fram till 2035 krävs motsvarande 257 nya vindkraftverk per år, enligt Energimyndighetens genomsnittliga scenario. Detta behov driven av att fabriker, bilar och lastbilar måste elektrifieras för att landet ska nå sina klimatmål.

Vindkraften har blivit en central fråga i omställningen till ett fossilfritt Sverige. Även om utbyggnaden av elsystemet kan och bör omfatta flera olika kraftslag, är realiteten att ny kärnkraft knappast kommer att stå klar före 2035. Under de kommande åren vilar därför mycket av ansvaret för den gröna omställningen på sol- och vindkraft.

## Stora politiska skillnader i kommunerna

Studien från Mistra Electrification avslöjar betydande skillnader mellan politiska partiers inställning till vindkraft på lokal nivå. Mellan 2021 och 2025 har sverigedemokratiska kommunpolitiker röstat nej till hela 92 procent av alla landbaserade vindkraftsprojekt. I andra änden av skalan finns Miljöpartiet, vars lokala företrädare endast använt det kommunala vetot i 11 procent av fallen.

En avgörande faktor för vindkraftens utbyggnad verkar vara samarbetet mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Under perioden 2021-2025 finns det 24 fall där båda partierna gemensamt röstat ja till vindkraftsparker i sina kommuner – och samtliga dessa projekt fick tillstånd. Detta visar på de stora blockpartiernas betydelse för att driva igenom förnybar energi på lokal nivå.

Det kommunala vetot har blivit ett växande problem för Sveriges energiomställning. Lokalpolitiker kan i praktiken stoppa projekt som är nödvändiga för att landet ska nå sina nationella klimat- och energimål. Detta skapar en konflikt mellan lokala intressen och nationella behov.

## Nationella åtgärder krävs

På nationell nivå finns utrymme för flera åtgärder som skulle underlätta utbyggnaden av landbaserad vindkraft. Regeringen har visserligen fattat ett välkommet beslut om ekonomisk kompensation till kommuner som bygger vindkraft, men detta räcker inte. Tillståndsprocesserna måste bli betydligt smidigare och mer förutsägbara.

I juni 2022 röstade riksdagen nej till ett förslag som skulle ha avgränsat kommunernas beslutanderätt. Propositionen föreslog att kommunerna endast skulle kunna besluta om markanvändning, antal vindkraftverk och dessas höjd, medan miljöprövningen skulle ansvara för Länsstyrelsen. Ett sådant system skulle ha skapat tydligare ansvarsförhållanden, samtidigt som lokalt folkvalda fortfarande hade kunnat säga nej vid behov.

Förenklingar av tillståndsprocesserna för vindkraft skulle kunna ingå i en bredare energiöverenskommelse som omfattar alla fossilfria energislag. En sådan överenskommelse mellan riksdagspartierna skulle ge långsiktig stabilitet och förutsägbarhet för investeringar i förnybar energi.

För att Sverige ska kunna ställa om till ett modernt fossilfritt land krävs både effektivare processer på nationell nivå och en ökad vilja att säga ja till vindkraft på lokal nivå. Med nuvarande takt riskerar landet att halka efter i den gröna omställningen, vilket kan få konsekvenser både för klimatmålen och för industrins konkurrenskraft.

Den låga takten i vindkraftsutbyggnaden skapar osäkerhet kring Sveriges förmåga att möta det ökande behovet av el. Samtidigt som industrin investerar i elektrifiering och omställning, riskerar bristen på ny energiproduktion att bli en flaskhals som bromsar utvecklingen. En snabbare och mer effektiv process för att bygga ut förnybara energikällor är därför inte bara en miljöfråga, utan även en fråga om Sveriges framtida konkurrenskraft och välstånd.