Ledare: Trump ser ut att sikta på tredje gången gillt i Abu Dhabi

Under veckohelgen ägde ett betydelsefullt möte rum i Abu Dhabi där representanter från Ukraina, Ryssland och USA för första gången satt i samma rum för att diskutera en potentiell väg framåt i konflikten. Enligt alla parter fördes samtalen i en ”konstruktiv ton”, och en ny förhandlingsrunda är planerad till lördag.

Detta möte markerar en förändring i den diplomatiska processen. Tidigare har amerikanska representanter växlat mellan separata möten med Kiev och Moskva, men denna gång möttes samtliga parter samtidigt – en utveckling som väcker både förhoppningar och frågor om vad som verkligen kan åstadkommas.

Donald Trump, som under sin valkampanj lovade att lösa konflikten inom 24 timmar efter sitt tillträde, hoppas nu att fred kan vara inom räckhåll ett år senare. Enligt uppgifter skulle endast territoriella frågor återstå att lösa, ett påstående som dock möts med skepsis från flera håll.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj visar tydliga tecken på tillmötesgående. Han uppger att ett avtal om amerikanska säkerhetsgarantier är färdigförhandlat och redo att undertecknas. Detta sker mot bakgrund av att Zelenskyj är medveten om vilka konsekvenser det skulle kunna få från Vita huset om han inte samarbetar.

Moskva håller samtidigt fast vid sin position. Kreml har tydligt deklarerat att den 20-punktsplan som Ukraina och USA kommit överens om inte är acceptabel, och de grundläggande kraven som liknar kapitulationsvillkor kvarstår. Samtidigt fortsätter Ryssland sina militära angrepp, med särskilt fokus på Ukrainas energiinfrastruktur i ett uppenbart försök att utsätta den civila befolkningen för lidande under vintern.

I förra veckan träffade Vladimir Putin de amerikanska chefsförhandlarna Steve Witkoff och Jared Kushner. Under mötet ska Putin ha diskuterat Trumps ”fredsråd” och visat intresse för en inbjudan – under förutsättning att de ryska tillgångar som frysts av europeiska länder till följd av anfallskriget frigörs.

En avgörande förändring under det senaste året är USA:s ändrade position. Från att ha varit en tydlig allierad till Ukraina har USA under Trump intagit rollen som medlare mellan parterna. Trumps administration framstår nu som en förhandlare som försöker få ”vargen och lammet” att nå en uppgörelse, med tydliga signaler om att det är den starkare parten – Ryssland – som bör tillmötesgås.

Vid två tillfällen har Trump redan försatt Zelenskyj i svåra situationer. Första gången var i februari i Vita huset, där Trump enligt uppgifter ska ha pressat den ukrainske ledaren att acceptera ryska krav och underteckna ett mineralavtal som beskrivs som kolonialt. Andra gången var i november, då Witkoff tillsammans med ryska förhandlare utarbetade en 28-punktsplan i Miami. Planen innehöll krav på att Ukraina skulle lämna områden de fortfarande kontrollerar utan meningsfulla säkerhetsgarantier i utbyte.

Vid båda dessa tillfällen har europeiska allierade trätt fram till Ukrainas försvar. De har engagerat Rysslandskritiker inom Trumps eget parti och involverat utrikesminister Marco Rubio, som till skillnad från Witkoff inte har uttryckt beundran för Putin.

Resultatet av vinterförhandlingarna blev att de mest problematiska punkterna i 28-punktsplanen togs bort, vilket resulterade i den nuvarande 20-punktsplanen. I Abu Dhabi tycks Rysslands ambition vara att återinföra de strukna åtta punkterna – framför allt att hela Donbass ska bli ryskt och att amerikanska säkerhetsgarantier till Ukraina ska tas bort.

Anmärkningsvärt är att avtalet om säkerhetsgarantier mellan Kiev och Washington ännu inte undertecknats. Lika anmärkningsvärt är att utrikesminister Rubio inte deltar i förhandlingarna, utan att det är Witkoff och Kushner som representerar USA – vilket väcker frågor om vilken part som förväntas ge efter för att nå en överenskommelse.

Efter två tidigare ”bakhåll” mot Ukraina, verkar Trump nu sikta på ett tredje försök att pressa fram en överenskommelse på villkor som gynnar Ryssland mer än Ukraina.