Lisa Magnusson: Jimmie Åkesson vill lägga noll kronor på integrationen – vad säger Ulf Kristersson om det?

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson vill lägga noll kronor på integrationsåtgärder och vill bredda återvandringsbidraget så att det även omfattar svenska medborgare. Det framkom i Ekots partiledarutfrågning den 11 augusti, mitt i en intensifierad valrörelse med bara drygt en månad kvar till riksdagsvalet.

I utfrågningen konstaterade Åkesson att Sveriges asylmottagande nu ligger på EU:s miniminivå. Han gissade att Sverige har lägst invandring i hela Europa. Samtidigt betonade han att Sverige fortfarande bär på en skuld från tidigare decenniers flyktingpolitik – en skuld som handlar om människor som redan finns i landet men som inte lyckats bli en del av samhället.

Den skulden vill han dock inte betala av med integrationssatsningar. På frågan om hur mycket pengar han vill avsätta för att integrera dem som redan befinner sig i Sverige, blev svaret: ”Exakt noll kronor.”

I stället föreslår SD att återvandringsbidraget breddas. I dag kan personer utan permanent uppehållstillstånd få bidrag för att återvända till sina hemländer. Åkesson vill att även svenska medborgare ska omfattas: ”Jag ser inte varför man egentligen ska göra skillnad kring en sådan ordning, på de som är här som inte medborgare och de som faktiskt har blivit medborgare.”

Förslaget markerar en principiell förändring av synen på medborgarskapet. Om en svensk medborgare ska kunna erbjudas ekonomisk ersättning för att lämna landet, innebär det att medborgarskapet inte längre ses som en garanti för att höra hemma i Sverige, enligt kritiker. Det är också en signal om att SD:s integrationspolitik i första hand handlar om att minska antalet människor med utländsk bakgrund, snarare än att skapa förutsättningar för etablering.

Uttalandena sätter fokus på Sverigedemokraternas centrala roll i svensk politik. Sedan valet 2022 ingår partiet i det formella samarbete med regeringen som kallas Tidöavtalet. Genom avtalet har SD fått starkt inflytande över migrationspolitiken. Skärpta regler för asyl, anhöriginvandring och uppehållstillstånd har följt i snabb takt.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har gjort sig känd för att tona ned konflikterna i samarbetet. Inför valet 2022 omformulerade han Sverigedemokraternas historia och lyfte fram att partiet ”i stark motvind” stått upp för en restriktiv invandringspolitik. Vid partiets landsdagar i november förra året dök han upp för att tacka för det goda samarbetet.

När Åkesson nu säger att han vill lägga noll kronor på integration och samtidigt bredda återvandringsbidraget till att omfatta medborgare, hamnar Kristersson i ett känsligt läge. Hittills har statsministerns linje varit att man kan samarbeta med SD utan att förlora sin egen trovärdighet. Frågan är om den hållningen håller när SD:s krav blir allt mer långtgående.

DN:s ledarredaktion, som bekänner sig till en oberoende liberal hållning, riktar i en analys skarp kritik mot både Åkesson och Kristersson. Kristersson beskrivs som en megafon för SD:s politik – någon som slätar över och normaliserar radikala förslag genom att hänvisa till tonen i debatten. ”Det är visserligen viktigt att alla tänker på tonen. Men här finns inget att se! Allt är helt normalt!” skriver ledarredaktionen med hänvisning till statsministerns förhållningssätt.

Oppositionen har också reagerat. Socialdemokraterna och övriga oppositionspartier menar att Åkessons utspel visar att SD:s mål inte är integration, utan att så många som möjligt ska lämna landet. Flera debattörer har påpekat att förslaget skulle urholka medborgarskapets betydelse och skapa otrygghet för alla med utländsk bakgrund, oavsett hur länge de bott i Sverige.

Samtidigt visar opinionsmätningarna ett stabilt stöd för SD, och migrationspolitiken fortsätter att vara en av väljarnas viktigaste frågor. Sveriges migrationspolitik har genomgått en av de mest dramatiska omsvängningarna i modern tid – från ett av Europas generösaste mottaganden under 2010-talet till en av de mest restriktiva hållningarna i dag.

Åkessons uttalande om att Sverige kan ha lägst invandring i hela Europa bekräftar bilden av en politik som radikalt ändrat kurs. Enligt Migrationsverket har antalet asylsökande minskat drastiskt sedan 2015, och flera av de skärpningar som SD drivit igenom har lett till att Sverige nu ligger i linje med – eller under – EU:s miniminivå.

Med drygt en månad kvar till valet står frågan om integrationspolitikens framtid i centrum. Åkesson har gjort klart att han vill satsa på återvandring snarare än integration. Frågan är om regeringspartierna är beredda att följa med på den linjen – och vad det i så fall skulle betyda för svensk politik efter valet.