Max Hjelm: Jag ser SVT-journalisternas blanka blickar – varför låtsas de förstå danska?

I det svenska medielandskapet väcker språkbarriärer mellan de skandinaviska länderna allt större uppmärksamhet, något som blev påtagligt under SVT:s bevakning av det danska valet. Rapporteringen, som skulle förmedla viktiga politiska skeenden till svenska tittare, kantades av kommunikationsproblem som belyser en växande klyfta mellan de nordiska språken.

Under Socialdemokratiets valvaka försökte en SVT-reporter intervjua en dansk man som svarade med vad som för många svenska tittare framstod som obegripliga uttalanden om exitpolls. I studion gjorde en dansk expert sitt bästa att tala långsamt och tydligt, men även detta framstod som svårbegripligt för både programledaren Cecilia Gralde och tittarna.

Problematiken är långt ifrån ny. En undersökning från Nordiska ministerrådet 2021 visade att endast en femtedel av svenska ungdomar förstår danska. Medan äldre generationer ofta hävdar att danska är lättbegripligt, har denna språkförståelse uppenbarligen inte överförts till yngre svenskar. Intressant nog visar forskning att även danska barn lär sig prata senare än andra nordiska barn, vilket indikerar att språkets fonetiska komplexitet är en reell utmaning.

Situationen ställer viktiga frågor om public service-mediernas roll. Bör direktsända nyhetssändningar vara begripliga för majoriteten av tittarna? Om så är fallet, vilka åtgärder borde vidtas för att överbrygga språkbarriären?

Flera alternativ framstår som möjliga lösningar på problemet. En mer omfattande språkutbildning skulle kunna öka förståelsen mellan de skandinaviska länderna. Alternativt kunde engelska användas som gemensamt kommunikationsspråk med direktöversättning och textning. Ett tredje förslag är att använda skånska dialekttalare som tolkar, eftersom skånskan delar vissa språkliga egenskaper med danskan.

Frågan om språkförståelse berör även större teman om nordisk identitet och samarbete. Den skandinaviska språkgemenskapen har historiskt betraktats som en viktig grundpelare för nordiskt samarbete. När den naturliga språkförståelsen minskar, påverkas även förutsättningarna för kulturellt utbyte och politisk integration mellan länderna.

Trots att många förespråkar ökad skandinavisk integration, visar utvecklingen att de praktiska språkbarriärerna blir allt svårare att ignorera. Detta får konsekvenser inte bara för medierapportering utan även för handel, arbetsmarknadsrörlighet och kulturutbyten inom Norden.

För SVT och andra mediekanaler innebär situationen en balansgång. Å ena sidan finns en önskan att bevara den skandinaviska språkgemenskapen, å andra sidan ett behov av att leverera begripligt innehåll till publiken. När allt kommer omkring bör nyhetsrapportering vara tillgänglig för majoriteten av tittarna.

Problematiken kring den dansk-svenska språkförståelsen fungerar även som en påminnelse om språkens ständiga utveckling. Medan de skandinaviska språken historiskt har stått varandra nära, har de under senare decennier påverkats olika mycket av exempelvis engelska lånord och olika uttalstrender, vilket ytterligare försvårar den ömsesidiga förståelsen.

I en tid när engelska allt mer fungerar som ett internationellt lingua franca, även inom Norden, väcks frågan om hur mycket resurser som bör läggas på att bevara den skandinaviska språkförståelsen. Är det praktiskt möjligt att vända trenden, eller bör vi acceptera att kommunikationen mellan de nordiska länderna i framtiden kommer att ske via översättningar eller på engelska?

Oavsett vilken väg man väljer står det klart att den nuvarande situationen, där man låtsas att språkbarriärerna inte existerar, knappast är hållbar för framtidens medierapportering om våra nordiska grannar.