Max Hjelm: Rutiner har en magisk dragningskraft på unga killar

En ny roman av Tone Schunnesson har väckt uppmärksamhet för sitt skildring av hur modern rutin- och optimeringskultur kan bli en destruktiv kraft i unga mäns liv. Boken ”Ultravåld” belyser ett fenomen som blivit alltmer framträdande i samtida kultur – jakten på total självkontroll genom rigorösa rutiner och extrem disciplin.

I romanen möter läsaren Jarl, en ung man som representerar en generation som vuxit upp utan värnplikt men som ändå söker struktur och disciplin i sina liv. När Jarl flyttar hemifrån etablerar han en minutiöst planerad vardag där varje dag är identisk från det att han vaknar halv sex på morgonen tills han släcker lampan klockan tio på kvällen. Hans liv blir en serie av upprepade moment: solarium, tung styrketräning, hårt arbete och ett matschema som aldrig får brytas.

Schunnessons roman tecknar ett porträtt av en generation som översvämmas av budskap om självförbättring. Självhjälpslitteraturen predikar om ”atomic habits” och på sociala medier florerar en så kallad ”grind-kultur” där unga män uppmanas att jobba dubbla eller tredubbla skift och träna däremellan. På plattformar som TikTok sprids scener från filmen ”American Psycho”, där huvudpersonens extrema morgonrutin har blivit en förebild för många.

Men under ytan av denna disciplin gömmer sig något mörkare. För Jarl blir rutinerna inte bara ett sätt att uppnå karriärframgång – de blir ett verktyg för att fly från sina inre demoner. Hans sinne beskrivs som hans fiende, och varje gång han försöker läsa börjar hatfulla tankar skrika i huvudet. För att hantera detta bedövar han sig själv med tabletter – bensodiazepiner, tramadol och xanor. Senare i livet hävdar han att detta har gett honom ett ”beräknat, iskallt lugn som man bemästrar efter dagar och åter dagar av total kontroll och nätter och åter nätter med förödande panik”.

Det som Schunnesson beskriver kan tolkas som en närmast fascistisk form av självkontroll. Detta är inte en tillfällighet eller enbart en litterär överdrift. Det finns faktiska beröringspunkter mellan extremismens världsbild och tanken om total kontroll över sin kropp. Nynazistiska aktivklubbar i Sverige marknadsför sig specifikt mot unga vilsna män genom att erbjuda träning, sunt leverne och klistermärken med budskap om ”drogfri ungdom”. Då och då ger dessa grupper också utlopp för ilska genom våldsamma aktioner på svenska städers gator.

Det är viktigt att understryka att träning i normal omfattning naturligtvis får människor att må bra och inte i sig utgör någon inkörsport till radikalisering. Men det finns tydliga paralleller mellan fascistiskt tankegods och idén om total kroppskontroll. Koncepten om rasrenhet och rent leverne delar samma grundläggande idé. Båda försöker dölja rädsla och sårbarhet genom att demonstrera fysisk styrka.

Rutinkulturen är dock inte något som rasistiska grupper har monopol på. Samma budskap marknadsförs av så kallade killinfluencers som erbjuder snabba vägar till rikedom och romantisk framgång, liksom av teknologibranschens entreprenörer som arbetar varje vaken sekund. Många av dessa personer verkar optimera sina liv till den grad att andra människor blir överflödiga. En middag med en partner eller en öl med vänner framstår som obegripligt utifrån ett synsätt där varje minut måste maximera produktivitet.

Det kan låta som ett tragiskt sätt att leva, men fördelen för dem som lever så här är att det inte finns tid att reflektera över tomheten när varje minut är schemalagd. Denna flykt från egna tankar och känslor är kanske det mest oroande med fenomenet.

Schunnessons roman fungerar som en varningsklocka för vart denna kultur kan leda. När Jarl ser sin syster leva i vad han uppfattar som smuts och ohälsa, tänker han med avsmak att hon behöver disciplin. Hans oförmåga att acceptera andra levnadssätt än sitt eget extrema speglar en bredare kulturell intolerans mot allt som inte passar in i optimeringsparadigmet.

”Ultravåld” är en aktuell skildring av hur jakten på perfektion och kontroll kan förvandlas till något destruktivt. I en tid där unga män bombarderas med budskap om att de måste prestera, optimera och kontrollera varje aspekt av sina liv, påminner Schunnessons roman om priset för denna livsstil – ett pris som mäts inte bara i förlorad tid med andra människor, utan också i förlorad kontakt med sig själv.