Susanne Nyström: Så sopar Tidöpartierna sin usla politik under mattan

Sveriges utsläpp ökar för första gången på decennier

För första gången på flera årtionden visar Sveriges klimatutsläpp en oroväckande trend uppåt. Trots att landet tidigare kunnat uppvisa minskade utsläpp under varje mandatperiod sedan 1990-talet, oavsett politisk färg på regeringen, har utvecklingen nu vänt.

Enligt flera oberoende bedömare, däribland Konjunkturinstitutet, näringslivet och miljöorganisationer, har utsläppen ökat markant under den nuvarande Tidöregeringens tid vid makten. Denna utveckling beskrivs som ett tydligt trendbrott och har väckt omfattande reaktioner bland experter och intresseorganisationer.

En granskning genomförd av SVT visar att regeringsföreträdare använder selektiv statistik för att dölja den negativa utvecklingen. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har exempelvis framhållit att utsläppen ”minskar tre av fyra år”, vilket tekniskt sett är korrekt. Det SVT:s analys pekar på är dock att utsläppsökningarna under ett enskilt år – från 2023 till 2024 – var så betydande att de överskuggar minskningarna under övriga år.

Prognoserna visar att utsläppen i år förväntas ligga ungefär på samma nivå som när den nuvarande regeringen tillträdde 2022. Detta motsäger upprepade uttalanden från regeringen, där bland annat statsminister Ulf Kristersson (M) hävdat att utsläppen kommer att vara lägre 2026 än de var 2022. Beräkningar pekar istället på att de samlade utsläppen under hela mandatperioden kommer att uppgå till cirka 183,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är högre än om nivån från 2022 hade bibehållits oförändrad.

Situationen kompliceras ytterligare av regeringens reaktion på kritik från expertorganen. När Klimatpolitiska rådet i mars presenterade en rapport med skarp kritik mot regeringens klimatpolitik, valde regeringsföreträdare att ifrågasätta experternas slutsatser snarare än att bemöta den faktiska kritiken. Detta agerande har tolkats som en ovilja från regeringens sida att erkänna konsekvenserna av sina politiska beslut.

Experter inom klimatområdet är eniga om att denna utveckling försvårar Sveriges möjligheter att uppnå de nationellt fastställda klimatmålen. Sverige har tidigare varit internationellt uppmärksammat för sitt framgångsrika klimatarbete, där utsläppsminskningar har kunnat genomföras parallellt med ekonomisk tillväxt – en ekvation som många länder har svårt att lösa.

Den negativa trenden kommer i en tid då det globala klimatarbetet står inför stora utmaningar. Medan länder världen över intensifierar sina ansträngningar för att minska utsläppen i linje med Parisavtalets målsättningar, riskerar Sverige att tappa sin position som föregångsland inom klimatpolitiken.

Industrins företrädare har uttryckt oro över utvecklingen, inte minst eftersom många svenska företag har investerat betydande resurser i att ställa om sin produktion för att möta framtidens klimatkrav. Osäkerhet kring den politiska riktningen kan påverka företagens långsiktiga investeringsbeslut och konkurrenskraft.

Klimatforskare pekar på att varje års försening i utsläppsminskningarna gör den framtida omställningen mer kostsam och tekniskt utmanande. De betonar vikten av kontinuitet i klimatpolitiken, oavsett regeringens politiska sammansättning.

Kritiker menar att väljarna förtjänar transparens kring den förda politikens konsekvenser. När regeringen försöker dölja eller förminska effekterna av sina beslut genom selektiv användning av statistik, undergräver det förtroendet för det politiska systemet och försvårar en konstruktiv debatt om klimatfrågorna.

Samtidigt som denna debatt pågår fortsätter klimatförändringarnas effekter att bli allt mer påtagliga, både globalt och i Sverige. Extremväder, förändringar i ekosystem och påverkan på jordbruket är några av de konsekvenser som redan nu kan observeras och som förväntas intensifieras om utsläppstrenden inte vänder nedåt igen.