Ryska myndigheter har dömt tolv personer till långa fängelsestraff för sitt påstådda medlemskap i en nynazistisk cell och för att ha planerat ett attentat mot en av landets mest inflytelserika medieprofiler. Straffutmätningen varierar mellan 6 och 20 års fängelse, enligt landets statliga utredningskommitté.

Den 21-årige ledaren för gruppen fick det strängaste straffet på 20 års fängelse. Övriga elva dömda medlemmar fick fängelsestraff på mellan 6 och 18 år. Domen kommer efter en rättegång som hållits bakom stängda dörrar, vilket är vanligt i känsliga säkerhetsmål i Ryssland.

Enligt de ryska myndigheterna planerade två av de dömda att mörda Margarita Simonyan, chefredaktör för den statligt kontrollerade ryska tv-kanalen RT. Simonyan är en av Rysslands mest framträdande och inflytelserika medieledare, känd för sitt starka stöd till president Vladimir Putin och den ryska krigföringen i Ukraina.

RT, tidigare känt som Russia Today, är en global nyhetstjänst som finansieras av den ryska staten och fungerar som en viktig del av Kreml:s internationella mediestrategi. Kanalen har varit kontroversiell i väst och anklagats för att sprida propaganda och desinformation, särskilt sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Simonyan har lett kanalen sedan 2005 och anses vara en av de mest lojala rösterna i det ryska medielandskapet.

Rättegången genomfördes helt i hemlighet och inga detaljer om hur mordplanerna skulle ha utförts eller när de upptäcktes har offentliggjorts. Denna typ av sekretess är vanlig i ryska rättegångar som rör statssäkerhet eller som involverar högprofilerade individer inom maktapparaten.

Förutom anklagelserna om mordplaner beskylldes de tolv även för en rad andra brott med koppling till hatbrott och våld. Enligt åklagarna har gruppen genomfört attacker mot migranter och personer ur LGBTQ-gemenskapen, två grupper som ofta utsätts för fientlighet i det alltmer konservativa Ryssland.

Gruppen anklagades också för rån samt för hets mot folkgrupp, vilket är särskilt allvarliga brott enligt rysk lag när de kopplas till organiserad brottslighet eller extremism.

Nynazistiska och extremhögergrupperingar har länge varit ett omdebatterat fenomen i Ryssland. Trots att den officiella retoriken från Kreml starkt fördömer nazism och fascism – särskilt med hänvisning till Sovjetunionens kamp mot Nazi-Tyskland under andra världskriget – finns det väldokumenterade fall av våld och organiserad hatbrottslighet från sådana grupperingar.

Samtidigt har ryska myndigheter i vissa fall anklagats för att använda anklagelser om nazism selektivt, särskilt mot politiska motståndare eller personer som kritiserar regimen. Användningen av termer som ”denazifiering” har även varit central i Kremls officiella motivering för invasionen av Ukraina, trots att sådana påståenden starkt tillbakavisats internationellt.

Det faktum att målet involverar en planerad attack mot en så högt uppsatt person som Simonyan gör det särskilt känsligt för den ryska regeringen. Attacker mot statliga företrädare eller personer med nära kopplingar till makten behandlas ofta med maximal stränghet i det ryska rättssystemet.

Domen kommer vid en tidpunkt då säkerhetsapparaten i Ryssland fortsätter att utöka sin kontroll över samhället, särskilt sedan kriget i Ukraina började. Opposition och kritiska röster tystas systematiskt, och rättssystemet används ofta för att straffa dem som anses vara ett hot mot staten eller dess ledare.

De långa fängelsestraffen skickar en tydlig signal om att varje hot mot regimtrogna personer kommer att mötas med stor hårdhet. Samtidigt ger den hemligstämplade rättegången upphov till frågor om transparens och om de tilltalade fått en rättvis process enligt internationella standards.