Agnieszka Holland: Kafka blir alltmer relevant i vår tid

I samband med Donald Trumps tillträde som amerikansk president 2017 sköt försäljningen av George Orwells roman ”1984” i höjden. Även andra dystopiska verk som Margaret Atwoods ”The Handmaid’s Tale” och Sinclair Lewis ”It Can’t Happen Here” upplevde ett uppsving.

Franz Kafkas ”Processen” ökade också i popularitet, enligt den polska regissören Agnieszka Holland.

”Det visar att vi söker efter någon form av förklaring för det som händer och det som gör oss rädda,” säger hon under ett samtal om sin senaste film.

Holland tillhör Polens mest framgångsrika film- och TV-regissörer med ett flertal internationella utmärkelser och en Oscarsnominering i bagaget. Förra året skapade hon den kontroversiella filmen ”Green Border” om flyktingkrisen i sitt hemland. Nu är hon aktuell på biograferna med ”Franz K”, en okonventionell biografisk film om Franz Kafka.

Hennes relation till den österrikisk-tjeckiske författaren går långt tillbaka. Holland började läsa Kafka som tonåring, och det faktum att han kom från Prag var en avgörande anledning till att hon valde att studera just där. För henne har Kafka varit en ständig närvaro, både professionellt och privat.

”Jag läste allt som var tillgängligt i Polen, inte minst hans brev, och jag kände att jag lärde känna honom och att jag förstod honom,” berättar Holland.

Under många år var Kafka praktiskt taget okänd i dåvarande Tjeckoslovakien, inte minst för att den kommunistiska regimen framställde honom som en ”degenererad borgerlig författare”. När landet blev fritt blev det uppenbart att Kafkas namn var lönsamt, och idag finns en omfattande turistindustri kring honom.

Delar av denna utveckling skildras i ”Franz K”, som blandar fiktion och dokumentärt material. Holland bryter även den fjärde väggen och låter personer titta in i eller tala direkt till kameran. Detta grepp är ett medvetet val för att undvika en ”konventionell och tråkig” biografi som låtsas känna till sanningen om huvudpersonen.

”Jag tror inte att det är möjligt att känna till sanningen om någon, inte ens om mig själv. Men vi kan låtsas. Därför gillar jag när man inte låtsas ge en objektiv bild av någons liv, utan bara kommer in i det,” förklarar hon.

Holland påpekar att Kafkas litteratur om det totalitära samhället blir allt mer relevant i vår samtid. Hans verk fångar känslan av maktlöshet inför godtyckliga system och institutioner som är bortom individens kontroll.

”Han såg hur lagen var godtycklig och auktoritär – hur den inte hade något med rättvisa att göra och hur institutionerna behandlar människor som skyldiga från början. Vi börjar känna att verkligheten är emot oss,” säger Holland.

Denna känsla av alienation och förföljelse som genomsyrar Kafkas verk har fått förnyad aktualitet i en tid av politisk turbulens och institutionell misstro. Många av de teman som Kafka utforskade – byråkratins absurditeter, maktens godtycklighet och individens maktlöshet – ekar starkt i dagens samhällsdebatt.

Filmen ”Franz K” speglar denna relevans genom sitt experimentella berättande, där gränsen mellan fakta och fiktion medvetet suddas ut. På samma sätt som Kafkas egna verk utmanar gränserna för verklighet och fantasi, vill Holland ifrågasätta vår förmåga att verkligen förstå en annan människa.

Agnieszka Holland, som idag är 77 år och bosatt i New York, har under sin långa karriär regisserat en rad uppmärksammade filmer och TV-serier, inklusive ”To Kill a Priest”, ”The Secret Garden”, avsnitt av ”The Wire”, en miniserie av ”Rosemary’s Baby”, ”Wild Hunt” och ”Mr Jones”. ”Franz K” har svensk biopremiär den 27 mars.