Arbetsrelaterade sjukdomar ökar kraftigt i Sverige – en väckarklocka för arbetsmarknaden
Antalet anmälda arbetssjukdomar i Sverige fortsätter att stiga i alarmerande takt. Under det senaste året ökade rapporteringen av yrkessjukdomar med nästan 30 procent jämfört med 2024, vilket skapar oro bland både arbetsmarknadens parter och myndigheter. Utvecklingen pekar på djupare strukturella problem i den svenska arbetsmiljön.
Yrkessjukdomar, det vill säga arbetsrelaterade besvär som inte uppstår till följd av en olycka utan snarare av långvarig exponering eller belastning i arbetet, har blivit ett allt större problem. Detta framgår av den senaste statistiken från Arbetsmiljöverket som Sveriges Radio Ekot tagit del av. Den kraftiga uppgången väcker frågor om vad som egentligen händer på svenska arbetsplatser.
Lars Lööw, generaldirektör för Arbetsmiljöverket, menar att ökningen troligen har flera förklaringar. Det handlar inte nödvändigtvis bara om att arbetsmiljön faktiskt har försämrats, även om det är en del av bilden.
”Det är förmodligen både att det är en utmaning i arbetsmiljön och att det med rätta får mer uppmärksamhet”, säger han till Sveriges Radio.
Lööws uttalande antyder att det kan röra sig om en kombination av faktiska försämringar i arbetsmiljön och en ökad medvetenhet om vikten av att rapportera arbetsrelaterade besvär. Under de senaste åren har det skett en förskjutning i synen på arbetsmiljöfrågor, där fler arbetsgivare och anställda har blivit bättre på att identifiera och anmäla arbetssjukdomar.
Den ökade rapporteringen kan delvis förklaras av att fler vårdgivare och företagshälsovårdsenheter har blivit bättre på att känna igen symtom på yrkessjukdomar och koppla dem till arbetsförhållanden. Samtidigt har medvetenheten om psykisk ohälsa kopplad till arbetet ökat markant, vilket kan ha bidragit till att fler fall nu fångas upp i statistiken.
Men även om ökad rapportering är en del av förklaringen, kan man inte bortse från att det också finns reella problem på många arbetsplatser. Stressrelaterade sjukdomar, belastningsskador och exponering för farliga ämnen är några av de vanligaste orsakerna till yrkessjukdomar. Särskilt inom vissa branscher, som vård och omsorg, bygg och anläggning samt tillverkningsindustrin, är problemen utbredda.
Statistiken väcker frågor om huruvida arbetsgivare gör tillräckligt för att förebygga ohälsa på jobbet. Arbetsmiljölagen ställer tydliga krav på att arbetsgivare ska förebygga ohälsa och skapa en god arbetsmiljö, men implementeringen av dessa regler verkar variera kraftigt mellan olika arbetsplatser och branscher.
För samhället som helhet innebär den ökande sjukskrivningstakten betydande kostnader. Arbetsrelaterad ohälsa belastar inte bara individerna som drabbas utan även företagen genom produktionsbortfall och sjukfrånvaro, samt samhället genom ökade kostnader för sjukvård och försäkringssystem. Enligt tidigare beräkningar kostar arbetsskador och arbetssjukdomar samhället tiotals miljarder kronor årligen.
Den alarmerande utvecklingen kommer samtidigt som Sverige står inför utmaningar med höga sjukskrivningstal generellt. Försäkringskassan har rapporterat om stigande sjukfrånvaro under de senaste åren, och arbetsrelaterade faktorer utgör en betydande del av denna ökning.
Arbetsmiljöverket har ett viktigt uppdrag i att övervaka och kontrollera att arbetsgivare följer arbetsmiljölagen. Myndigheten genomför regelbundna inspektioner och kan utfärda förelägganden och sanktionsavgifter mot arbetsgivare som brister i sitt arbetsmiljöansvar. Men med begränsade resurser och ett stort antal arbetsplatser att övervaka är det en utmaning att nå ut till alla.
Frågan är nu vilka åtgärder som kommer att vidtas för att vända den negativa trenden. Både arbetsmarknadens parter, arbetsgivare och fackförbund, samt myndigheter behöver intensifiera arbetet med att förebygga yrkessjukdomar. Det kan handla om allt från bättre ergonomiska lösningar och minskad exponering för farliga ämnen till insatser mot stress och psykisk ohälsa på arbetsplatsen.
Den kraftiga ökningen av anmälda yrkessjukdomar är en tydlig signal om att arbetsmiljöarbetet behöver prioriteras högre på den svenska arbetsmarknaden.