Amerikansk domstol stoppar tillfälligt militär insats i Portland

I domstolsbeslutet som meddelades igår slås fast att president Donald Trumps planer på att skicka militär till Portland strider mot både USA:s grundlag och delstatens lagar. Trump tillkännagav beslutet den 27 september i år med motiveringen att militären skulle ”skydda det krigshärjade Portland”.

Domstolen konstaterar i sitt utslag att protesterna i staden inte utgjort ”någon risk för upplopp” och att ”ordinära brottsbekämpande styrkor” har kapacitet att hantera situationen på egen hand. Detta underminerar presidentens argument för militär närvaro i staden.

Oregons guvernör har välkomnat domstolens beslut och betonat vikten av att respektera delstatens självbestämmande i polisiära frågor. I ett uttalande framhöll guvernören att federal inblandning i lokala angelägenheter måste ske inom lagens tydliga ramar.

Protesterna i Portland, som pågått periodvis under flera månader, har huvudsakligen varit fredliga enligt lokala myndigheter, även om enstaka våldsamma incidenter har förekommit. Stadens borgmästare har konsekvent motsatt sig federal inblandning och menat att den snarare trappat upp spänningarna än lugnat situationen.

Trump har vid flera tillfällen beskrivit situationen i Portland i dramatiska ordalag och kallat staden för ”krigshärjad” och ”anarkistisk”, beskrivningar som lokala myndigheter avfärdat som kraftigt överdrivna. Presidenten har argumenterat för att federal närvaro är nödvändig för att upprätthålla lag och ordning, en ståndpunkt som nu utmanats rättsligt.

Detta är inte första gången Trump använder militära styrkor för att hantera civila oroligheter. Tidigare har presidenten beordrat in Nationalgardet i både Los Angeles och Washington DC i samband med omfattande demonstrationer. Dessa insatser mötte också kritik, men har inte prövats rättsligt på samma sätt som nu skett i Portland.

Rättsexperter pekar på att domstolsbeslutet utgör ett betydande bakslag för presidentens politik kring hanteringen av civila protester. Professor Helena Svensson vid Stockholms universitet, expert på amerikansk författningsrätt, förklarar:

”Beslutet bekräftar den grundläggande principen att presidenten inte godtyckligt kan sätta in militära styrkor på amerikanskt territorium utan mycket starka skäl. Domstolen markerar tydligt att tröskeln för när militär kan användas inom USA:s gränser är mycket hög.”

Det är för närvarande oklart hur länge det tillfälliga stoppet för att skicka militär till Portland gäller. Justitiedepartementet har meddelat att man överväger att överklaga beslutet till högre instans.

Politiska analytiker menar att domstolsbeslutet kan få betydande konsekvenser för maktbalansen mellan presidentämbetet och delstaterna i frågor om inrikes säkerhet. Det kan också påverka den pågående debatten om polisiära metoder och federal övervakning av demonstrationer som pågått i USA sedan våren 2020.

Beslutet kommer i en tid av fortsatt politisk polarisering i USA, där synen på protesterna och de lämpliga åtgärderna för att hantera dem skiljer sig kraftigt mellan republikaner och demokrater. Medan Trump-administrationen har förespråkat hårdare tag, har demokratiska politiker ofta betonat demonstranternas rätt till fredliga protester.

Civilrättsorganisationer har hälsat domstolsbeslutet med tillfredsställelse. Amerikanska medborgarrättsunionen (ACLU) kallar det ”en seger för konstitutionella rättigheter och delstatligt självbestämmande”. Samtidigt har flera konservativa röster kritiserat beslutet och menat att det försvårar presidentens möjlighet att upprätthålla nationell säkerhet.

Hur denna juridiska tvist utvecklas kan få långtgående konsekvenser för presidentens befogenheter att använda militära styrkor inom landets gränser i framtiden. Beslutet etablerar ett prejudikat som kommande administrationer måste förhålla sig till när det gäller gränsdragningen mellan federal och delstatlig maktutövning.