Bridgerton-författaren Julia Quinn tar ställning mot bokförbud

Bridgerton-smink, Bridgerton-skor, Bridgerton-te.

Julia Quinn räknar skämtsamt på fingrarna när hon berättar om alla produkter som säljs baserade på hennes böcker och Netflix-succén ”Bridgerton”.

”Stephen Colbert har skämtat om Bridgerton och ’The Simpsons’ gjorde en Bridgerton-parodi, så det känns som ’wow, nu har jag verkligen lyckats'”, säger hon under Bokmässan i Göteborg där hon mötte sina läsare och tilldelades ett hedersomnämnande av ljudboksförlaget Bookbeat.

Quinn känner att attityderna gentemot henne och andra romantikförfattare har förändrats under de senaste åren. 2026 kommer hysterin kring TV-serien att återupptas när säsong fyra har premiär – denna gång med fokus på Askungensagan mellan Sophie Beckett och Benedict Bridgerton.

”Alla tar dig på allvar när du har en Netflix-hit i bagaget”, konstaterar hon.

När hon började skriva på 90-talet såg det annorlunda ut. Amerikanska medier hånade och förminskade romantikgenren – ”på ett sätt som man aldrig skulle göra med någon annan genre”. Kanske beror det på att romantikförfattare är vana vid att ta ställning, vilket kan förklara varför hon och hennes kollegor nu är så aktiva i kampen mot censur och bokförbud, resonerar hon.

”Många författare höjer sina röster, men jag tror det finns en stark känsla bland oss romantik- och fantasyförfattare att vi kan vara nästa på tur. Flera av Sarah J Maas böcker har till exempel förbjudits i skolbibliotek.”

Quinn brukade tidigare samla sina framträdanden kring temat bokförbud till Banned Books Week, men nu har hon tagit ett års paus från skrivandet för att bland annat ägna sig åt välgörenhetsarbete och kampen mot censur.

”Jag känner att jag pratar om förbjudna böcker året runt nu, fokus ligger inte längre bara på Banned Books Week. Det är sorgligt.”

Åtta böcker har skrivits om familjen Bridgerton – eller åtta och en halv om man räknar med epilogboken som hon också skrev. Kanske kommer det fler – kanske inte – i serien.

”Jag funderar alltid på om jag ska återvända till Bridgertons. Men de skulle inte vara huvudpersonerna då, eftersom en uppföljare skulle innebära att något gått fel med konceptet ’och så levde de lyckliga i alla sina dagar’. Och romantik handlar just om detta.”

Julia Quinn, vars riktiga namn är Julie Pottinger, föddes 1970 och bor i Seattle, Washington, USA. Hon började studera till läkare men insåg att hon främst ville skriva. 1995 publicerades hennes första bok ”Splendid” i USA. Fem år senare kom den första boken i ”Bridgerton”-serien: ”En osannolik allians”.

Quinn har skrivit cirka 40 böcker, men räknar själv 29 som ”riktiga” romaner. Under 2021 fanns alla åtta ”Bridgerton”-böcker på New York Times bästsäljarlista samtidigt. Bara i USA har hennes böcker sålts i över 20 miljoner exemplar. Quinns verk är översatta till 43 språk.

Författaren lever med sin man, som är infektionsläkare, och har två barn. Utöver sitt författarskap engagerar hon sig nu allt mer i samhällsfrågor, särskilt kampen mot censur och bokförbud i USA.

När det gäller den politiska situationen i hemlandet uttrycker Quinn stark oro: ”Det känns som att jag måste be om ursäkt till alla i Europa för honom [Trump]. Han har lyckats orsaka extrem skada under sin andra mandatperiod som president. Den fullständiga nedmonteringen av US AID och att ge Robert F Kennedy Jr rollen som hälsominister – det är bara galet.”

Bridgerton-serien har inte bara gjort Quinn till en internationellt erkänd författare utan också förändrat synen på romantikgenren i stort. Den nya respekt som genren får kan delvis tillskrivas den enorma framgången med TV-adaptionen, men också det växande erkännandet av romantikens kulturella betydelse och genomslagskraft i en tid när underhållningsbranschen ständigt söker nytt material att adaptera för den globala publiken.