Busch: Renskötselrätter inte rimliga

Kristdemokraterna vill ompröva rennäringens ställning i norr

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch och partikollegan Peter Kullgren tar nu ett kontroversiellt steg genom att ifrågasätta rennäringens position i de svenska fjällområdena. I en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet hävdar de att rennäringen idag har en alltför priviligierad ställning som hindrar regional utveckling.

”Idag väger rennäringens intressen så tungt på så stora områden att andra människors frihet och framtid alltför ofta får stå tillbaka,” skriver Busch och Kullgren i sin artikel, som markerar en tydlig positionering i den långvariga diskussionen om markanvändning i norra Sverige.

Kristdemokraternas förslag innebär att staten ska ”återta ansvaret” för fjällområdena och att rennäringen inte längre ska klassas som ett riksintresse. Detta skulle vara en betydande förändring från dagens lagstiftning där samiska rättigheter och rennäringen har ett särskilt skydd.

En central del i KD:s förslag är att renhjordarna bör minskas och att ekonomiska bidrag till rennäringen ska omprövas. Enligt partiet skulle detta kunna minska de konflikter som uppstår mellan olika intressen i norr, där bland annat gruvnäring, skogsbruk, vindkraft och turism ofta ställs mot rennäringens intressen.

Kristdemokraterna betonar samtidigt att samiska rättigheter och samisk kultur ska skyddas, men förespråkar en omfördelning av resurser. De argumenterar för att ekonomiska medel bör omdirigeras från rennäringen till samisk kultur och språk, vilket antyder att partiet ser en skillnad mellan rennäringen som ekonomisk verksamhet och den samiska kulturens bevarande.

”Samisk kultur och samiska rättigheter har över tid vuxit till ett system där renskötselrätten ofta ges en tyngd som går långt utöver vad som är rimligt i ett samhälle där många legitima anspråk måste få plats,” hävdar Busch och Kullgren i debattartikeln.

Förslaget kommer mitt i en tid då flera stora industriprojekt i norra Sverige väckt debatt om markanvändning och samiska rättigheter. Gröna omställningsprojekt som etablering av vindkraft, vätgasproduktion och batterifabriker har i flera fall mött motstånd från rennäringen, som menar att verksamheterna inkräktar på betesmark och flyttleder för renarna.

I sitt inlägg argumenterar KD:s företrädare för att rennäringen fortsatt ska vara ”ett viktigt intresse”, men att det måste vägas mot andra samhällsintressen i varje enskilt fall. De menar att rennäringen i nuläget i praktiken ges så stor tyngd att samhällsutvecklingen blockeras över mycket stora områden.

”På så sätt återställer staten balansen och tar tillbaka ansvaret för helheten,” skriver de avslutningsvis.

Förslaget kan ses som en del av en större politisk diskussion om resurser och markanvändning i norra Sverige. Kritiker menar att sådana förslag riskerar att underminera samiska rättigheter som är skyddade både i svensk grundlag och genom internationella konventioner. Förespråkare för förändring hävdar däremot att dagens system skapar orimliga hinder för ekonomisk utveckling i områden som redan kämpar med avfolkning och brist på investeringar.

Samiska företrädare har ännu inte kommenterat KD:s förslag officiellt, men liknande förslag har tidigare mötts av stark kritik från Sametinget och samiska organisationer som menar att rennäringen är oskiljbar från samisk kultur och identitet.

Kristdemokraternas ställningstagande kan också ses i ljuset av partiets ambition att profilera sig i regionalpolitiska frågor inför kommande val, där landsbygdsfrågor och regional utveckling förväntas bli viktiga teman.