I omfattande utredning av Colombias konflikt avslöjas grov förfalskning av militära framgångar

Antalet civila som dödades för att falskt rapporteras som gerillamedlemmar i Colombia har stigit dramatiskt, enligt nya uppgifter från landets specialdomstol för fred (JEP). Domstolen rapporterar nu att över 6 400 civila colombianer föll offer för dessa utomrättsliga avrättningar, ett fenomen som blivit känt som ”falsos positivos” eller ”falska positiva resultat”.

Enligt JEP:s utredning dödades dessa civila för att överdriva militärens framgångar i landets långvariga väpnade konflikt. Förövarna presenterade sina offer som dödade gerillamedlemmar i strid, när de i verkligheten var oskyldiga civila som ofta lockats med falska arbetserbjudanden eller helt enkelt kidnappats.

Den markanta ökningen från tidigare uppskattningar beror främst på två faktorer: utredningsperioden har utökats från den tidigare undersökta perioden 2002–2008 till att nu omfatta hela tidsramen 1990–2016, samt att nya informationskällor har inkluderats i utredningen.

”Det är högst sannolikt att antalet kommer att öka ytterligare,” förklarar JEP:s ordförande Alejandro Ramelli i ett uttalande. Han menar att utredningsarbetet fortsätter avslöja nya fall i takt med att fler vittnen träder fram och arkiv öppnas.

JEP, som inrättades som en del av fredsavtalet från 2016 mellan den colombianska regeringen och FARC-gerillan, har till uppgift att utreda och lagföra krigsförbrytelser som begåtts under landets över 50 år långa väpnade konflikt. Domstolen arbetar med övergångsrättvisa där förövare som erkänner sina brott kan få reducerade straff i utbyte mot sanning och ersättning till offren.

Dessa systematiska övergrepp ägde rum under en period då den colombianska militären var under intensiv press att visa resultat i kampen mot olika gerillagrupper, främst FARC och ELN. Särskilt under president Álvaro Uribes tid vid makten (2002–2010) infördes ett system med belöningar och befordringar baserat på antalet dödade gerillamedlemmar, vilket enligt kritiker skapade incitament för dessa övergrepp.

För anhöriga till offren har vägen till sanning och rättvisa varit lång och smärtsam. Många familjer har i åratal kämpat för att deras anhöriga ska erkännas som oskyldiga civila och inte som gerillamedlemmar. Offren kom ofta från marginaliserade grupper – fattiga bönder, arbetslösa ungdomar från städernas slumområden och personer med funktionsnedsättningar.

Internationella människorättsorganisationer som Human Rights Watch och Amnesty International har länge uppmärksammat dessa brott och pressat på för utredningar. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har också följt fallet noggrant och välkomnat JEP:s arbete som ett viktigt steg mot ansvarsskyldighet.

För Colombia representerar dessa avslöjanden ett kritiskt moment i landets pågående fredsprocess. Trots att fredsavtalet med FARC undertecknades 2016, har implementeringen mött många utmaningar. Våldet har åter ökat i flera regioner där andra väpnade grupper nu kämpar om kontroll över territorier och illegal verksamhet som kokainproduktion och olaglig gruvdrift.

Experter menar att ett framgångsrikt övergångsrättvisearbete, där sanningen om brott som ”falsos positivos” kommer fram, är avgörande för att bygga förtroende för statens institutioner och skapa förutsättningar för varaktig fred.

Utmaningen för JEP förblir enorm – att balansera behovet av rättvisa för offren med målsättningen att säkra försoningsprocessen i ett land som fortfarande brottas med djupa sociala klyftor och politisk polarisering. Många högre militära befäl som misstänks ha haft kännedom om eller beordrat dessa brott har ännu inte ställts till svars.

De kommande åren kommer att visa om Colombia kan bryta med sitt våldsamma förflutna och bygga en framtid där sanningen om dessa systematiska övergrepp erkänns fullt ut och rättvisa skipas för de tusentals oskyldiga offer som fick sätta livet till i en konflikt de aldrig var en del av.