Colombia står inför ett avgörande presidentval som i hög grad handlar om landets framtida säkerhetspolitik och hur man ska hantera den eskalerande våldsspiralen. Söndagens omröstning förväntas bli en folkomröstning om den avgående presidenten Gustavo Petros fredspolitik, som fått stark kritik för att inte ha lyckats hejda landets våldsamma kriminella grupper.

Enligt opinionsundersökningar leder den vänsterorienterade senatorn Iván Cepeda inför valet. Han är en nära allierad till president Petro och har lovat att fortsätta arbetet med att uppnå fred med landets kvarvarande gerilla- och rebellgrupper. Cepedas kampanj bygger på att vidareutveckla den nuvarande regeringens politik, vilket inkluderar både fredsförhandlingar och de sociala reformer som genomförts under de senaste fyra åren.

Mot Cepeda står två högerkandidater som båda lovar en radikal omsvängning i säkerhetspolitiken. Advokaten Abelardo de la Espriella och den konservativa senatorn Paloma Valencia har båda profilerat sig som hårda motståndare till den nuvarande regeringens strategi. De har utlovat en tuffare och mer aggressiv linje mot rebellgrupper, drogkarteller och andra kriminella organisationer som terroriserar delar av landet.

Båda högerkandidaterna är också uttalade anhängare av USA:s president Donald Trump, vilket signalerar en potentiell återgång till närmare säkerhetssamarbete med Washington. Detta står i kontrast till Petros mer oberoende utrikespolitik som ibland kritiserats av colombianska konservativa för att vara för svag gentemot kriminella nätverk.

Valet kommer vid en kritisk tidpunkt för Colombia. Petros fredspolitik, som var en central del av hans presidentskap, har inte lyckats få kontroll över de grupper som valde att inte lägga ner vapnen i samband med fredsavtalet med FARC-gerillan 2016. FARC-avtalet, som belönades med Nobels fredspris, sågs som ett historiskt genombrott efter decennier av väpnad konflikt.

Men verkligheten har blivit mer komplicerad än vad många hoppades. Kritiker och säkerhetsexperter menar att kriminella grupper och gerillor har utnyttjat det maktvakuum som uppstod efter FARC:s upplösning för att stärka sina positioner. De senaste åren har präglats av en våg av bilbomber, politiska mord, utpressning och en kraftig ökning av narkotikahandeln.

Säkerhetssituationen har försämrats i flera regioner där tidigare FARC-styrkor opererade. Mindre rebellgrupper och kriminella nätverk har fyllt tomrummet och konkurrerar om kontrollen över lukrativa smuggelrutter och odlingsområden för kokaplanter. Detta har lett till ökad våld mot civilbefolkningen och mot lokala politiker som försöker motarbeta de kriminella grupperna.

Samtidigt är bilden inte helt negativ. Under Petros fyra år vid makten har Colombia upplevt högre sysselsättning och höjda minimilöner, något som förbättrat levnadsvillkoren för många colombianer. Dessa ekonomiska framsteg är något som Cepeda lovar att fortsätta bygga vidare på om han väljs till president.

Det är dock osannolikt att någon kandidat kommer att få mer än 50 procent av rösterna i första omgången. Om ingen kandidat lyckas nå denna tröskel, vilket de flesta bedömare räknar med, kommer de två främsta kandidaterna att mötas i en andra och avgörande valomgång den 21 juni.

Valresultatet kommer att få långtgående konsekvenser inte bara för Colombias inrikespolitik utan också för landets roll i den latinamerikanska politiken. Ett byte från en vänsterregering till en högerregering skulle kunna innebära stora förändringar i landets förhållande till både USA och grannländerna i regionen. Oavsett utgång kommer nästa president att stå inför enorma utmaningar när det gäller att kombinera säkerhet, ekonomisk utveckling och social sammanhållning i ett land som fortsatt är djupt splittrat.