De liberala vill ha stödundervisning för störande elever

I det senaste partimötet framförde Liberalernas ledare Mohamsson en rad nya vallöften som siktar på att förändra den svenska skolpolitiken i grunden. Under partiets kommunala dagar, som fungerar som en nationell sammankomst för partiet, lade hon särskilt fokus på ordning och studiero i klassrummen.

Mohamsson inledde sitt tal med en skarp kritik mot den nuvarande situationen i svenska skolor. Hon pekade på att Sverige placerar sig i EU:s bottenskikt när det gäller klassrumsdisciplin, ett problem som enligt henne kräver omedelbara åtgärder.

”Vi kommer att be det svenska folket om fortsatt förtroende för att leda övergången till en borgerlig skolpolitik, för att skapa ordning och disciplin i varje klassrum,” förklarade hon inför de samlade partikamraterna.

Ett av de mest konkreta förslagen som presenterades under talet var införandet av särskilda stödklasser på alla skolor. Dessa klasser är tänkta för elever som stör undervisningen och därmed hindrar andra från att få den utbildning de har rätt till.

”Idag vill jag därför presentera ett nytt vallöfte. Liberalerna vill ha stödklasser i varje skola för elever som stör undervisningen,” sade Mohamsson med eftertryck.

Hon var samtidigt noga med att bemöta kritiken om att sådana klasser skulle kunna stigmatisera barn. Enligt Liberalernas vision handlar det inte om att peka ut individer, utan om att erbjuda kvalificerad hjälp från specialpedagoger eller lärare med särskild utbildning för att stötta barn med särskilda behov.

”Därför kommer det att vara en prioriterad fråga för oss när vi vinner valet i höst,” fortsatte hon med tydlig övertygelse.

Förslaget kommer i en tid då skolpolitiken åter hamnat högt på den politiska dagordningen. Sedan kommunaliseringen av skolan på 1990-talet har klasstorlekarna ökat markant i många kommuner, något som Liberalerna vill motverka. Partiet har tidigare nämnt en gräns på 25 elever per klass, vilket var standard före kommunaliseringen.

Utbildningsexperter har länge diskuterat kopplingen mellan klasstorlek och studieresultat, och flera internationella studier pekar på att mindre klasser ger bättre förutsättningar för lärande, särskilt för elever som behöver extra stöd. Liberalernas förslag om ”rimliga” klasstorlekar ligger i linje med denna forskning.

Mohamsson passade även på att presentera fler skolpolitiska förslag. Hon lovade att under Liberalernas ledning skulle så kallade ”trivselenkäter” försvinna från skolorna. Dessa enkäter, som mäter elevernas upplevda välbefinnande, har enligt kritiker fått för stort inflytande på bekostnad av kunskapsmätningar.

Ett annat konkret löfte var satsningar på skolbibliotek med fler böcker, något som kan ses som en del i partiets bredare ambition att stärka läsförmågan bland svenska elever, ett område där internationella mätningar visat på en oroande nedåtgående trend under flera år.

Avslutningsvis målade Mohamsson upp en vision om skolans fysiska miljö: ”Skolan ska också bli vacker igen. Bort med fula baracker. Till riktiga kunskapstempel som ger dig gåshud bara av att titta på dem.”

Detta uttalande reflekterar en bredare ambition att återupprätta skolans status i samhället, där själva skolbyggnaden ska signalera vikten av kunskap och lärande. Det kan ses som ett symboliskt ställningstagande mot de senaste decenniernas mer funktionella, men ofta kritiserade, skolarkitektur.

Med dessa vallöften positionerar sig Liberalerna tydligt i en skolpolitisk debatt som förväntas bli central inför höstens val, där frågor om kunskapsnivåer, disciplin och skolans roll i samhället står högt på agendan för många väljare.