Allt färre deltar i folkhögskolans utbildningar trots att arbetslösheten är hög och arbetsgivare samtidigt rapporterar stora svårigheter att hitta personal med rätt kompetens. Nu varnar företrädare för folkhögskolerörelsen för att den viktiga utbildningsformen riskerar att tappa mark.

Anna Ekström, tidigare utbildningsminister för Socialdemokraterna, och Robert Uitto, som är ordförande för de offentligt ägda folkhögskolorna, lyfter fram ett växande problem. Trots att folkhögskolorna historiskt sett har spelat en central roll i svensk vuxenutbildning och kompetensförsörjning, minskar nu antalet deltagare för tredje året i rad.

Ekström, som också är ordförande för intresseorganisationen Rörelsefolkhögskolorna, tillsammans med Uitto varnar för konsekvenserna av den nedåtgående trenden. De betonar att samhällets utmaningar kräver breda utbildningspolitiska lösningar, och menar att folkhögskolorna är en outnyttjad resurs i arbetet med att möta dagens kompetensbehov.

## Oförändrade resurser sedan 2014

En central del i debatten är den bristande finansieringen. Enligt debattörerna har anslagen till Sveriges folkhögskolor inte höjts sedan 2014. Under samma period har både samhällets behov och kostnaderna för att bedriva utbildning ökat markant. Den reala köpkraften för folkhögskolorna har därmed urholkats betydligt under det senaste decenniet.

Detta sker samtidigt som svensk arbetsmarknad står inför betydande utmaningar. Arbetslösheten ligger på höga nivåer, särskilt bland vissa grupper, medan arbetsgivare i många branscher skriker efter kompetent arbetskraft. Gapet mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden växer, något som folkhögskolorna enligt debattörerna har en unik förmåga att överbrygga.

Folkhögskolorna har en lång tradition av att erbjuda andra chansen-utbildningar och att nå grupper som det traditionella utbildningssystemet inte alltid lyckas inkludera. Genom flexibla studieformer och en pedagogik som utgår från deltagarnas förutsättningar har folkhögskolorna historiskt varit en viktig väg in i arbetslivet för många.

## Uppmanar riksdag och regering att agera

Ekström och Uitto riktar nu en tydlig uppmaning till riksdag och regering. De kräver att folkhögskolorna inkluderas i framtida utbildningssatsningar och att medel avsätts för att stärka verksamheten. Enligt debattörerna är det nödvändigt att se folkhögskolorna som en integrerad del av lösningen på kompetensförsörjningsproblemen.

Genom att investera i folkhögskoleverksamheten menar de att samhället skulle kunna möta flera utmaningar samtidigt. Dels skulle fler människor få möjlighet att komplettera sin utbildning och komma in på arbetsmarknaden, dels skulle arbetsgivarna få tillgång till den kompetens de efterfrågar.

Det faktum att två så framträdande företrädare för folkhögskolerörelsen – en före detta minister och ordföranden för både rörelse- och offentligt ägda folkhögskolor – går samman i denna appell understryker allvaret i situationen. Deras gemensamma budskap är att folkhögskolorna behöver stärkas, inte försvagas, för att kunna fortsätta fylla sin viktiga samhällsfunktion.

Den svenska folkhögskolans historia sträcker sig över 150 år och verksamheten har präglats av folkbildningstanken om bildning för alla. I takt med att samhället förändras har också folkhögskolornas uppdrag utvecklats, men kärnuppdraget kvarstår: att erbjuda utbildning och personlig utveckling för vuxna, oavsett tidigare studievana eller bakgrund.

Nu står folkhögskolerörelsen vid ett vägskäl där politiska beslut kommer att vara avgörande för framtiden. Frågan är om riksdag och regering kommer att lyssna på uppmaningen och inkludera folkhögskolorna i kommande utbildningssatsningar, eller om den nedåtgående trenden kommer att fortsätta.