Tysklands politiska och ekonomiska utmaningar har nått en kritisk punkt. Kanslern Friedrich Merz och hans storkoalition mellan kristdemokraterna CDU och socialdemokratiska SPD kämpat för att genomföra nödvändiga reformer sedan valet 2025, samtidigt som det högerradikala partiet Alternative für Deutschland (AfD) stadigt växer i opinionsmätningarna.

Den tyska välfärdsstaten kräver genomgripande förändringar inom flera områden. Pensionssystemet, inkomstskatter, arbetsmarknaden, sjukvården och byråkratin är alla i akut behov av reform. Trots löften om ”en höst av reformer” efter att den nya regeringen tillträdde har få konkreta resultat presenterats. Nu, i juni, går tiden och trycket ökar.

Ann-Kristin Kölln, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att regeringskoalitionen måste leverera resultat. Hon tror inte att några banbrytande förändringar kommer att ske innan Bundestagen går på sommaruppehåll i början av juli, men ser visst hopp i koalitionens senaste taktik med förhandlingar i mindre grupper och uppdelade reformförslag.

”Man kommer på något sätt överens. Det handlar om att ge och ta”, säger Kölln.

Samtidigt som regeringen brottas med interna förhandlingar har AfD fortsatt att vinna mark. Efter förra årets val, där de traditionella storpartierna CDU/CSU och SPD endast lyckades säkra en knapp majoritet, kallade Markus Söder, regeringschef i Bayern och ledare för CSU, storkoalitionen för ”demokratins sista skott”.

Den bästa strategi regeringen kan använda för att motverka det växande stödet för AfD är att faktiskt leverera politik och visa handlingskraft, menar Kölln. Detta skulle kunna stärka förtroendet för de etablerade partierna och demokratin som helhet.

De politiska utmaningarna är omfattande. Merz själv har beskrivit den nuvarande situationen i Tyskland som den mest utmanande sedan andra världskriget. Den tyska ekonomin, som mätt i BNP fortfarande är Europas starkaste och världens tredje största, har stagnerat sedan pandemin.

Höga energikostnader, bränslepriser och ökad konkurrens från Kina har försvårat situationen för den exportberoende tyska ekonomin. I våras sänkte Merz ekonomiska rådgivare tillväxtprognosen för 2026 till endast 0,5 procent. Detta innebär att det finns mycket lite ekonomiskt utrymme för att finansiera de utlovade reformerna.

För tredje året i rad har tyska regeringar försökt att få igång tillväxten igen, utan framgång. Den tidigare koalitionen lyckades inte heller hitta en hållbar lösning på de ekonomiska problemen som plågar landets industri och export.

Merz politiska stil har också blivit föremål för debatt. Kritiker menar att han behöver fokusera mycket mer på inrikespolitik snarare än utrikespolitiska frågor. Han har också fått kritik för att sakna takt i sin retorik och ibland uppfattas som impulsiv och nedlåtande i sitt sätt att uttrycka sig.

Medan regeringen arbetar med kompromisser står flera delstatsval för dörren. I Sachsen-Anhalt ser det ut som att AfD kommer att göra stora framsteg och potentiellt kan vinna egen majoritet i valet i september. Detta väcker allvarliga farhågor hos många tyskar.

Det högerradikala och Rysslandsvänliga partiet betraktas som en säkerhetsrisk för Tyskland. Landets federala konstitutionsskyddsmyndighet (BfV) har slagit fast att partiet motarbetar den ”liberala demokratiska grundordningen”.

Det finns risk att AfD kommer att förändra statsapparaten i Sachsen-Anhalt om de vinner. De skulle kunna följa Donald Trumps exempel och byta ut tjänstemän eller avskaffa delar av regionens institutioner. Partiet kan också försöka dra in subventionerna till public service-radio och TV, varnar Kölln.

Partiets snabba framväxt har gjort demokratifrågan till en central del av den politiska debatten. Forskning visar att stödet för demokratier och demokratisk legitimitet ofta drivs av hur väl politikerna levererar. Om politiker inte uppfyller medborgarnas krav och önskemål minskar stödet för demokratin.

Sedan maj 2025 har Tyskland styrts av en koalition mellan kristdemokraterna och socialdemokraterna. I valet i februari 2025 föll SPD kraftigt och fick sitt sämsta resultat sedan 1880-talet med 16,4 procent. CDU/CSU gjorde framsteg jämfört med katastrofvalet 2021, men nådde endast 28,6 procent – långt under tidigare resultat sedan Tysklands återförening.

Partier i extremerna, det högerradikala AfD och vänsterpartiet Die Linke, gjorde båda stora framsteg, medan de gröna tappade betydligt. Mandatfördelningen i Bundestagen gjorde det knappt möjligt att bilda en bred storkoalition. Nästa val till den tyska Bundestagen är planerade till 2029.