Detaljhandelskriminalitet och våld ökar, fler handlare drabbas

Brottslighet mot handeln ökar kraftigt visar ny undersökning

Nästan hälften av alla butiksföreståndare i Sverige har utsatts för brott eller hotfullt beteende under senaste kvartalet, enligt en ny rapport från Svensk Handel. Situationen har förvärrats markant jämfört med tidigare perioder och branschorganisationen varnar för långsiktiga konsekvenser om inte kraftfulla åtgärder vidtas.

Enligt Svensk Handels säkerhetsbarometer uppger 49 procent av de cirka 900 tillfrågade butiksföreståndarna att de nyligen har drabbats av brottslighet i form av stölder eller hotfullt beteende. Detta innebär en ökning med sju procentenheter jämfört med föregående kvartal och även en uppgång jämfört med samma period förra året.

Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, uttrycker stark oro över utvecklingen och menar att situationen måste prioriteras av politikerna.

”Den organiserade brottslighetens hot mot handeln och svenskt näringsliv måste stå högt på agendan i den kommande valkampanjen. Om vi fortsätter på den inslagna vägen kommer konsekvenserna bli förödande”, säger Jelver.

En positiv utveckling är att allt fler handlare nu anmäler brotten till polisen. Av de drabbade uppger 57 procent att de har polisanmält händelserna, vilket är en betydande ökning från 36 procent under föregående kvartal.

”Även om det alltför ofta inte leder till fällande domar, så sänder det tydliga signaler till polisen om branschens utsatthet”, kommenterar Nina Jelver denna utveckling.

Undersökningen kommer vid en tidpunkt då handeln redan kämpar med flera utmaningar, inklusive ökade driftskostnader, digital omställning och förändrade konsumentbeteenden. Brottsligheten adderar ytterligare ekonomisk press på handlare som redan har små marginaler.

Säkerhetsexperten Johan Martinsson, som inte är kopplad till undersökningen men följer utvecklingen inom handeln, påpekar att brottsligheten mot butiker har blivit allt mer sofistikerad.

”Vi ser en professionalisering av stölderna där organiserade ligor riktar in sig på specifika varor med högt värde som är lätta att omsätta. Detta är inte längre främst enskilda händelser utan systematisk brottslighet som drabbar handlare över hela landet”, säger Martinsson.

Kostnaderna för handeln är betydande. Enligt tidigare uppskattningar från Svensk Handel förlorar branschen årligen miljardbelopp på grund av stölder, vilket i slutändan påverkar konsumentpriserna och kan leda till butiksnedläggningar i utsatta områden.

Särskilt hårt drabbade är mindre butiker och enskilda handlare som har begränsade resurser för säkerhetsåtgärder som kameraövervakning, larmsystem eller väktare. För många mindre aktörer kan upprepad brottslighet bli avgörande för verksamhetens överlevnad.

Svensk Handel har länge förespråkat hårdare tag mot butiksstölder och organiserad brottslighet riktad mot handeln. Organisationen efterlyser effektivare rättsprocesser, ökad polisnärvaro i handelsområden och strängare straff för systematiska stölder.

Samtidigt har flera kommuner runt om i landet påbörjat lokala samarbeten mellan polis, kommun och näringsliv för att stärka säkerheten i handelsområden. Dessa initiativ har visat lovande resultat men behöver enligt Svensk Handel kompletteras med nationella insatser.

I ljuset av den ökande brottsligheten har även flera handlare själva investerat i förebyggande åtgärder som förbättrad belysning, utbildning av personal i konflikthantering och installation av mer avancerade säkerhetssystem.

”Det är positivt att fler anmäler brotten, men det räcker inte. Vi behöver se konkreta politiska förslag för hur rättsväsendet ska kunna prioritera och effektivt hantera den brottslighet som drabbar handeln”, avslutar Nina Jelver.