Sedan 2022 har EU-medborgare kunnat dra nytta av den digitala identitetstjänsten Freja+ för att få access till olika myndighetstjänster online inom EU. Detta initiativ är en del av EU:s strävan att skapa en mer sömlös digital inre marknad och förenkla gränsöverskridande interaktioner för medborgare och företag. Nyligen har även BankID, en väl etablerad e-legitimation i Sverige, blivit godkänd som leverantör för att underlätta inloggning till dessa EU-tjänster. Detta innebär att svenska medborgare nu har ytterligare ett verktyg för att smidigt identifiera sig digitalt och komma åt offentliga tjänster online i andra medlemsländer, vilket ökar tillgängligheten och flexibiliteten markant. Integrationen av BankID markerar ett viktigt steg framåt i digitaliseringen av EU och banar väg för en mer effektiv och sammankopplad offentlig sektor.
Denna utveckling innebär att svenska medborgare, till exempel, kan använda BankID för att logga in på finska myndigheters webbplatser. Denna förmåga att verifiera sin identitet digitalt förenklar processen avsevärt och eliminerar behovet av fysiska besök eller pappersarbete. Det skapar en mer användarvänlig upplevelse för medborgarna och sparar både tid och resurser. Denna gränsöverskridande digitala identifiering öppnar upp för en rad möjligheter inom e-förvaltning och banar väg för en mer integrerad och effektiv offentlig sektor inom EU.
Trots de framsteg som gjorts med gränsöverskridande digital identifiering inom EU finns det fortfarande utmaningar kvar att hantera. Även om inloggning via tjänster som Freja+ och BankID nu fungerar på många myndighetssidor i olika länder, är själva ärendehanteringen online ännu inte fullt ut implementerad. Det är alltså möjligt att identifiera sig och logga in, men man kan oftast inte slutföra hela processen digitalt och måste fortfarande vända sig till myndigheten via traditionella kanaler. Detta begränsar potentialen för full digitalisering och skapar en delvis fragmenterad upplevelse för medborgarna.
En central orsak till denna begränsning är avsaknaden av ett gemensamt system för personnummer inom EU. Varje medlemsland har sitt eget unika system för personnummer, och dessa system är inte kopplade till varandra. Denna brist på interoperabilitet gör det svårt att smidigt överföra information och hantera ärenden digitalt mellan olika länder. Utan en gemensam referenspunkt för identifikation blir det komplicerat att automatisera processer och säkerställa att rätt information når rätt myndighet. Detta belyser behovet av fortsatt arbete för att skapa en mer integrerad digital infrastruktur inom EU.
Mikko Pitkänen, enhetschef vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i Finland, förklarar att just denna brist på integration mellan nationella personnummer är den främsta orsaken till att full digital ärendehantering ännu inte är möjlig. Han menar att det krävs en lösning på denna utmaning för att kunna realisera den fulla potentialen av gränsöverskridande digital identifiering. I en video förklarar Pitkänen vidare närmare vilka hinder som finns och vilka steg som behöver tas för att svenska medborgare ska kunna hantera sina ärenden digitalt hos finska myndigheter. Detta inkluderar bland annat tekniska anpassningar och eventuella regulatoriska ändringar för att säkerställa dataskydd och integritet.
Sammanfattningsvis representerar integrationen av BankID för gränsöverskridande digital identifiering ett betydande steg framåt för EU:s digitala inre marknad. Det ger svenska medborgare ökad flexibilitet och förenklar interaktionen med myndigheter i andra EU-länder. Dock kvarstår utmaningar, framförallt bristen på interoperabilitet mellan nationella personnummersystem, vilket hindrar fullständig digital ärendehantering. För att realisera den fulla potentialen av denna utveckling krävs fortsatt arbete för att skapa en mer integrerad digital infrastruktur inom EU, inklusive lösningar för att hantera personnummerfrågan. Detta kommer att bana väg för en mer effektiv och användarvänlig offentlig sektor för alla EU-medborgare.
