Konflikter försvårar kampen mot dödlig epidemi i Kongo-Kinshasa

Försöken att kontrollera spridningen av en farlig infektion i Demokratiska republiken Kongo kompliceras allvarligt av de pågående konflikterna i landet. Världshälsoorganisationen WHO har utlyst internationellt nödläge på grund av situationens allvar, men insatserna för att begränsa smittan hindras av stridigheter mellan rebellgruppen M23 och regeringsstyrkor.

Läget i östra Kongo-Kinshasa har blivit särskilt bekymmersamt då rebellrörelsen, med stöd från grannlandet Rwanda, har tagit kontroll över stora landområden i regionen. M23 har inte bara etablerat militär närvaro utan även upprättat sin egen administration i de områden man kontrollerar. Detta skapar en komplex situation där den beväpnade gruppen nu måste hantera något de inte tidigare har stött på – en allvarlig epidemi av detta slag.

Situationen är akut. Enligt aktuella uppgifter har viruset hittills orsakat omkring 160 dödsfall av totalt cirka 671 misstänkta fall i landet. Utbrottet började i Ituri-provinsen i nordöstra delarna av Kongo-Kinshasa, ett område som redan sedan tidigare är hårt drabbat av instabilitet och väpnade konflikter.

Den parallella administrationen som M23 har etablerat i de områden de kontrollerar innebär att det finns två olika system för att hantera hälsokriser i samma land. Detta fragmenterar de nödvändiga insatserna för att bekämpa epidemien och försvårar koordineringen av sjukvårdsresurser och medicinsk personal. I en situation där snabb respons och effektiv spårning av smittade personer är avgörande, blir de splittrade kommandostrukturerna ett allvarligt hinder.

Rwandas roll i konflikten har länge varit kontroversiell. Grannlandets stöd till M23 har kritiserats internationellt, och situationen kompliceras ytterligare av att gränsområdena mellan länderna är tätbefolkade och människor rör sig frekvent över gränserna. Detta skapar ytterligare risker för smittspridning till andra regioner och länder.

Världshälsoorganisationens beslut att utlysa internationellt nödläge är en tydlig signal om att situationen kräver omedelbar global uppmärksamhet och resurser. Sådana utlysningar reserveras för händelser som utgör en risk för folkhälsan över nationsgränser och som kräver en koordinerad internationell respons. Tidigare har WHO använt detta verktyg vid bland annat ebola-utbrott och covid-19-pandemin.

Ituri-provinsen, där utbrottet startade, har under många år varit skådeplatsen för etniska spänningar och väpnad konflikt. Provinsen har rika naturresurser, vilket har bidragit till konflikterna om kontroll över området. Den instabila säkerhetssituationen har gjort det svårt för hälsovårdspersonal att nå drabbade områden och för befolkningen att söka vård när de behöver det.

Den humanitära situationen i östra Kongo-Kinshasa var redan ansträngd innan epidemiutbrottet. Hundratusentals människor har tvingats fly från sina hem på grund av striderna mellan M23 och regeringsstyrkorna. Dessa internflyktingar lever ofta under svåra förhållanden i tillfälliga läger där tillgången till rent vatten, sanitet och sjukvård är begränsad – förhållanden som är idealiska för smittspridning.

För den internationella biståndsgemenskapen innebär situationen stora utmaningar. Att leverera medicinsk utrustning, vacciner och annan nödvändig hjälp kräver förhandlingar med flera olika parter, och säkerheten för hälsovårdspersonal kan inte garanteras i många av de drabbade områdena. Samtidigt tickar klockan, och varje dag som går utan effektiva motåtgärder riskerar antalet smittade och döda att öka ytterligare.