Europeiska centralbanken förväntas höja räntan två gånger under året, enligt en ny undersökning från Bloomberg. Den första höjningen väntas komma redan vid nästa räntebesked som offentliggörs på torsdag den 11 juni.

Enligt majoriteten av de tillfrågade experterna kommer ECB att höja räntan med 0,25 procentenheter vid torsdagens möte. Detta skulle följas av ytterligare en höjning av samma storlek innan årets slut. Sammanlagt skulle de två räntehöjningarna innebära att eurozonsens viktigaste styrränta, depositräntan, stiger till 2,50 procent.

När man jämför med den svenska Riksbankens nuvarande reporänta på 1,75 procent blir skillnaden tydlig. Den förväntade ECB-räntan skulle då ligga 0,75 procentenheter högre än den svenska styrräntan, vilket speglar olika ekonomiska förutsättningar och inflationstryck i de respektive valutaområdena.

Bloombergs undersökning genomfördes mellan den 29 maj och den 3 juni, och fångar därmed marknadens förväntningar inför det kommande räntebeskedet. Undersökningen baseras på svar från ekonomer och finansanalytiker som regelbundet följer ECB:s penningpolitik och eurozonens ekonomiska utveckling.

De planerade räntehöjningarna kommer i en tid då centralbanker världen över navigerar i en komplex ekonomisk miljö. Inflationstrycket har varit en utmaning för många ekonomier, och centralbanker har tvingats balansera behovet av prisstabilitet mot risken för att bromsa den ekonomiska tillväxten alltför kraftigt.

För eurozonens ekonomi kan de förväntade räntehöjningarna få flera konsekvenser. Högre räntor tenderar att dämpa inflationen genom att göra lån dyrare och uppmuntra sparande, men de kan samtidigt bromsa ekonomisk aktivitet och investeringar. Företag och hushåll som har lån med rörlig ränta kommer att möta högre kostnader, vilket kan påverka konsumtion och investeringsbeslut.

Ett intressant inslag i undersökningen är att experterna förväntar sig en räntesänkning längre fram. När effekterna av Mellanösternkonflikten antas avta omkring mitten av 2027, räknar de tillfrågade med att ECB kommer att sänka räntan med 0,25 procentenheter. Detta tyder på att analytikerna ser de nuvarande geopolitiska spänningarna som en bidragande faktor till det rådande inflationstrycket.

Mellanösternkonflikten har haft påverkan på globala energipriser och leveranskedjor, vilket i sin tur har drivit upp kostnader för företag och konsumenter i Europa. När dessa störningar förväntas minska anser experterna att det kommer att finnas utrymme för en mer expansiv penningpolitik igen.

ECB:s depositränta är den ränta som affärsbanker får när de placerar pengar hos centralbanken över natten. Den fungerar som ett golv för korta marknadsräntor och är därmed ett centralt verktyg i centralbankens penningpolitiska arsenal. Förändringar i denna ränta påverkar snabbt andra räntor i ekonomin, från bolåneräntor till företagsobligationer.

Det kommande räntebeskedet på torsdag blir därför noga bevakat av både finansmarknader och företag i hela euroområdet. En höjning i linje med förväntningarna skulle signalera att ECB fortsätter sin stramande penningpolitik för att få bukt med inflationen, medan eventuella avvikelser från de förväntade 0,25 procentenheterna skulle kunna skapa rörelser på valuta- och obligationsmarknaderna.

För svenska företag som är verksamma i euroområdet eller har exponering mot euron blir ECB:s räntebeslut också relevanta. Ränteskillnaden mellan Sverige och euroområdet påverkar valutakurser och konkurrensförhållanden, vilket i förlängningen kan påverka export- och importföretagens lönsamhet.