Efter bristen, kan Sverige tillverka östrogenläkemedel?

I Sverige fortsätter bristen på östrogenmediciner att skapa oro hos patienter och läkare. Enligt ett pressmeddelande från Regeringskansliet har situationen blivit allt mer problematisk då vissa läkemedel helt saknas på marknaden, medan andra endast kommer i begränsade mängder.

”Antingen har vissa mediciner inte funnits tillgängliga på marknaden eller så har de kommit i små partier. Utifrån den information som regeringen har fått kommer tillgänglighetsbristen att fortsätta”, meddelar Regeringskansliet.

Östrogenpreparat används främst av kvinnor i klimakteriet för att lindra besvär som värmevallningar, sömnproblem och torrhet i slemhinnor. Bristen drabbar därmed en stor patientgrupp som nu riskerar att stå utan fungerande behandling.

Läkemedelsverket har nu fått i uppdrag av regeringen att analysera möjligheten för en nationell aktör att producera östrogenmediciner. Detta skulle kunna minska Sveriges beroende av utländska läkemedelstillverkare och säkra tillgången för svenska patienter.

Uppdraget omfattar även att se över om de bristande läkemedlen kan ersättas med likvärdiga preparat på apoteken. Många patienter har redan tvingats byta preparat, vilket i vissa fall kan leda till biverkningar eller sämre effekt när kroppen behöver anpassa sig till ett nytt läkemedel.

Ytterligare en del av uppdraget är att undersöka om det finns centrala funktioner inom EU som kan säkra tillgången på östrogenmediciner. Detta speglar att problemet inte är isolerat till Sverige utan förekommer i flera europeiska länder.

Läkemedelsbrist har blivit ett växande problem inom flera terapiområden i Sverige under de senaste åren. Orsakerna är komplexa och innefattar allt från produktionsproblem och råvarubrist till ökad global efterfrågan och koncentration av tillverkning till få produktionsanläggningar.

Enligt branschexperter är just östrogenpreparat särskilt sårbara eftersom vinstmarginalen är relativt låg jämfört med nyare läkemedel, vilket gör att färre företag väljer att producera dem. Dessutom har efterfrågan ökat i takt med ökad medvetenhet om klimakteriets påverkan på kvinnors hälsa.

Problematiken kring östrogenbrist uppmärksammades redan för två år sedan, men situationen har förvärrats under det senaste året. Patientföreningar har larmat om att kvinnor tvingas till behandlingsuppehåll eller att dela tabletter för att få medicinen att räcka längre.

Flera läkare har uttryckt frustration över att behöva lägga mycket tid på att hitta alternativa behandlingar för patienter när deras ordinarie medicin inte finns tillgänglig.

Regeringens initiativ välkomnas av både patientorganisationer och läkarkåren, men kritiska röster menar att åtgärderna kommer sent och att problemet borde ha förutsetts och hanterats tidigare.

Om Läkemedelsverket kommer fram till att nationell produktion är möjlig, skulle det kunna innebära en omfattande förändring i hur Sverige säkrar tillgången på kritiska läkemedel. En sådan lösning skulle dock kräva betydande investeringar och tid för att etablera.

Den nuvarande bristen påverkar inte bara patienters hälsa utan skapar även extra belastning på sjukvården när patienter behöver nya konsultationer för att få alternativa behandlingar utskrivna.

Läkemedelsverket väntas återkomma med en första analys inom sex månader, men några snabba lösningar på den akuta bristen finns inte i sikte. Under tiden rekommenderas patienter att i god tid kontakta sin läkare för att diskutera alternativa behandlingsmöjligheter om deras medicin är en av dem som drabbats av bristsituationen.