Ökad oro kring luftrumshändelser i Europa – Sverige stödjer Danmark med motåtgärder

Oron för luftrumskränkningar i Nordeuropa ökar efter flera incidenter där drönare och flygplan har observerats över flera länder. Sverige har nu beslutat att stödja Danmark med militära resurser för att hantera hotet, enligt ett uttalande från statsminister Ulf Kristersson.

De senaste drönarobservationerna skedde över danskt och norskt territorium, vilket tvingade flygplatser i båda länderna att temporärt stänga. Incidenterna kommer bara några veckor efter att tre ryska stridsflygplan kränkte Estlands luftrum, och kort efter att Polen sköt ner drönare i sitt luftrum i samband med ryska flyganfall mot Ukraina.

Statsminister Ulf Kristersson har tidigare bekräftat att det var ryska drönare som avsiktligt kränkte polskt luftrum. Beträffande de senaste incidenterna i Danmark och Norge är ursprunget officiellt ännu inte fastställt, men statsministern uttryckte i TV4:s Nyhetsmorgon på måndagen sin övertygelse.

”Allting talar för det, sedan är alla länder försiktiga med att säga att det är ett land om man inte vet det. I Polen vet vi att det var på det sättet,” sade Kristersson och tillade: ”Jag tror vi ska vara medvetna om att det lika gärna kan ske hos oss.”

Regeringen fattade på måndagen beslut om att ge Försvarsmakten i uppdrag att stödja Danmark med militär antidrönarförmåga. På plattformen X (tidigare Twitter) förtydligade statsministern: ”Konkret handlar det om ett förbandsbidrag med antidrönarförmåga, så kallad Counter UAS. Förbandet får ledas av dansk försvarsmakt och bidra i deras stöd till dansk polisiär insats i samband med veckans toppmöten.”

Sverige har dessutom lånat ut flera kraftfulla radarsystem till Danmark. Dessa skickades redan under söndagen för att stärka den danska övervakningen av luftrummet.

Händelserna sker i en tid av ökad spänning i regionen. Danmark står värd för flera viktiga internationella toppmöten denna vecka, vilket kan förklara den förhöjda beredskapen. Samtidigt pågår kriget i Ukraina och relationerna mellan Ryssland och NATO-länderna är på sin lägsta nivå sedan kalla kriget.

Säkerhetsexperter har tidigare varnat för att drönarteknik utgör ett växande hot mot kritisk infrastruktur och kan användas för både spionage och sabotage. Flera europeiska länder har under det senaste året rapporterat ökade drönaraktiviteter kring känsliga anläggningar som kärnkraftverk, flygplatser och militära installationer.

För Sveriges del innebär det nya säkerhetsläget utmaningar både som nybliven NATO-medlem och som granne till flera länder som upplevt kränkningar. Den svenska försvarsmakten har under senare år ökat sin förmåga att upptäcka och motverka drönare, men arbetet med att säkra luftrummet mot dessa nya hot fortsätter.

Med anledning av det försämrade säkerhetsläget kallade Ulf Kristersson på måndagen samtliga partiledare i riksdagen till ett särskilt möte om situationen. Detta tyder på att regeringen ser allvarligt på utvecklingen och vill säkerställa bred politisk förankring kring eventuella åtgärder.

Samtidigt uppmanar säkerhetsexperter allmänheten att vara uppmärksam och rapportera misstänkta drönarobservationer till myndigheter, men även att undvika spekulationer som kan bidra till onödig oro eller desinformation.