Efter juntans avhopp rapporteras rebeller avancera i Mali

Militärbasen i Tessalit har fallit i separatisters händer efter att den maliska armén och deras ryska allierade har dragit sig tillbaka från området. Detta bekräftades i fredags av en källa inom den väpnade separatiströrelsen som uttalade sig för nyhetsbyrån AFP.

”De bara gav upp, precis som de gjorde i Kidal,” uppgav källan till AFP, med hänvisning till den strategiskt viktiga staden som nyligen föll under liknande omständigheter.

Tessalitbasen är en av flera tidigare FN-anläggningar som nu har fallit i händerna på separatister och jihadistgrupper. Situationen markerar en betydande förändring i maktbalansen i norra Mali, en region som länge präglats av instabilitet och väpnade konflikter.

Under förra helgen inledde en brokig koalition av jihadistiska och separatistiska nomadgrupper en ovanligt storskalig offensiv mot militärjuntans styre i landet. Den omfattande attacken resulterade snabbt i att den stora staden Kidal intogs, följt av flera andra orter i den nordliga regionen.

Denna senaste utveckling utgör ett allvarligt bakslag för den maliska militärjuntan som tog makten genom en kupp 2021. Juntan, ledd av överste Assimi Goïta, har efter maktövertagandet stärkt sina band med Ryssland och vänt sig bort från traditionella västerländska allierade, särskilt Frankrike som länge haft militär närvaro i regionen.

Den ryska närvaron i Mali, främst genom Wagner-gruppen, har varit kontroversiell men har inte kunnat förhindra dessa territoriella förluster. Wagners operationer i landet har fortsatt trots förändringarna inom organisationen efter Jevgenij Prigosjins död tidigare i år.

Tessalit, belägen nära gränsen till Algeriet, har strategisk betydelse för kontrollen över norra Mali. Staden fungerar som en viktig knutpunkt för handelsrutter genom Sahara och har tidigare varit en central punkt för FN:s fredsbevarande operationer i regionen.

FN:s fredsbevarande styrka, MINUSMA, avslutade sitt uppdrag i Mali tidigare i år efter påtryckningar från militärjuntan. Detta har skapat ett maktvakuum som nu utnyttjas av väpnade grupper i området. MINUSMA hade varit på plats sedan 2013 för att stabilisera landet efter en jihadistisk offensiv året innan.

Den nuvarande situationen återspeglar den komplexa dynamiken i Sahel-regionen, där etniska spänningar, jihadism och kamp om resurser överlappas med stormaktsintressen och regionala maktstrider. Tuaregrebeller, som länge strävat efter självständighet i norra Mali, har vid olika tillfällen allierat sig med jihadistgrupper för att uppnå gemensamma mål mot centralregeringen.

För lokalbefolkningen innebär den senaste utvecklingen ökad osäkerhet och rädsla för humanitära konsekvenser. Tidigare konflikter i regionen har lett till omfattande flyktingströmmar och matosäkerhet.

Internationella observatörer uttrycker oro för att dessa territoriella förluster kan leda till ett ökat tryck på militärjuntan, vilket potentiellt kan destabilisera landet ytterligare. ECOWAS, den västafrikanska ekonomiska gemenskapen, har redan infört sanktioner mot Mali efter kuppen och följer situationen noga.

Frankrike, som fortfarande har militära styrkor i grannländerna i Sahel, övervakar utvecklingen men har hittills inte kommenterat de senaste händelserna officiellt. Landets inflytande i regionen har minskat betydligt sedan militärjuntan tog makten i Mali.

Den snabba förlusten av territorium reser frågor om den maliska arméns kapacitet och effektiviteten hos deras ryska rådgivare. Trots påståenden om förstärkt militär förmåga genom det ryska samarbetet, tyder de senaste nederlagen på betydande brister i strategisk planering och operativ kapacitet.

Det återstår att se om militärjuntan i Bamako kommer att kunna återta kontrollen över de förlorade områdena, eller om detta markerar början på en mer omfattande omstrukturering av makten i norra Mali. Situationen förblir flyktig, med risk för ytterligare eskalering i de kommande dagarna och veckorna.