Staten och Svenska kyrkan ber om ursäkt till tornedalingar

I en betydelsefull ceremoni i Karungi kyrka har Sveriges regering och Svenska kyrkan formellt bett om ursäkt för historiska övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset. Händelsen markerar ett viktigt steg i en lång process av försoning och erkännande av de kränkningar som dessa minoritetsgrupper utsatts för genom historien.

Uppskattningsvis 150 personer samlades i den lilla kyrkan i Tornedalen för att bevittna denna historiska händelse. Stämningen var påtagligt känslosam när kulturminister Parisa Liljestrand (M) och ärkebiskop Martin Modéus officiellt bad om ursäkt på statens respektive kyrkans vägnar.

Ursäkten kommer efter att Sannings- och försoningskommissionen i november 2023 slagit fast att staten och Svenska kyrkan bär det moraliska ansvaret för de övergrepp som begåtts. Trots detta konstaterande har den formella ursäkten dröjt nästan ett år.

”Försoningsarbetet är ett viktigt arbete som förtjänar att ta tid och att alla parter är delaktiga,” förklarade kulturminister Parisa Liljestrand under ceremonin. Hon betonade vikten av en genomtänkt process där alla berörda parter känner sig hörda.

Ärkebiskop Martin Modéus delade denna syn och framhöll försoningens långsiktiga natur: ”Det är en långsiktig process av försoning där det är viktigt för mig att vara här för att visa att det här är viktigt på riktigt.”

Förutom kulturministern och ärkebiskopen deltog även biskop Åsa Nyström från Luleå stift, landshövding Lotta Finstorp och regionrådet Glenn Berggård i ceremonin, vilket understryker händelsens betydelse på såväl regional som nationell nivå.

Tornedalingarna, kvänerna och lantalaiset har historiskt utsatts för systematisk försvenskning och förtryck av sin kultur och sitt språk. Under stora delar av 1900-talet förbjöds barn att tala meänkieli (tornedalsfinska) i skolan, och många tvingades överge sitt modersmål och sin kulturella identitet.

Dessa assimileringspolitiska åtgärder har lämnat djupa sår i minoritetsgruppernas kollektiva minne. Många äldre tornedalingar bär fortfarande på skamkänslor kopplade till sitt språk och sin kulturella bakgrund, något som i sin tur påverkat språköverföringen till yngre generationer.

Sannings- och försoningskommissionen, som tillsattes 2020, har haft till uppgift att kartlägga och dokumentera de övergrepp som begåtts mot tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kommissionens arbete har innefattat omfattande intervjuer med människor som personligen upplevt diskrimineringen samt arkivforskning för att dokumentera den statliga politikens omfattning och konsekvenser.

Dagens ceremoni representerar ett erkännande av denna mörka del av Sveriges historia, men också en början på en längre försoningsprocess. För många tornedalingar handlar det inte bara om en symbolisk ursäkt, utan om konkreta åtgärder för att stärka och revitalisera meänkieli och den tornedalska kulturen.

Sverige erkände 2000 tornedalingar som en av landets fem nationella minoriteter, tillsammans med samer, sverigefinnar, romer och judar. Meänkieli fick samtidigt status som ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Trots detta har språket fortsatt att tappa talare, och många kulturaktivister har länge efterlyst mer omfattande stödåtgärder.

Försoningsprocessen förväntas nu gå in i nästa fas, där konkreta åtgärder för att stödja kulturell och språklig revitalisering kommer att stå i centrum. Många hoppas att dagens ursäkt ska leda till ökade resurser för språkundervisning, kulturverksamhet och dokumentation av den tornedalska historien.

För de tornedalingar, kväner och lantalaiset som samlades i Karungi kyrka representerar dagen ett historiskt ögonblick – ett officiellt erkännande av de oförrätter som begåtts och ett första steg mot en djupare försoning.