Den colombianska rebellgruppen ELN har meddelat att man kommer att respektera medborgarnas rätt att rösta fritt i det kommande presidentvalet. I ett uttalande betonar gerillarörelsen att man inte har för avsikt att hota någon av kandidaterna eller hindra befolkningen från att utöva sin rösträtt. Beskedet kommer inför söndagens val den 21 juni och ses som ett viktigt klargörande i ett land där väpnade grupper historiskt sett har haft stort inflytande över politiska processer i landsbygdsområden.

ELN, Ejército de Liberación Nacional, är en av de äldsta och mest aktiva gerillagrupperna i Colombia. Organisationen har varit inblandad i den colombianska väpnade konflikten i över ett halvt sekel och kontrollerar fortfarande betydande territorier, särskilt i avlägsna rurala områden där statens närvaro är begränsad.

Trots rebellgruppens uttalande om att inte lägga sig i valprocessen har kritiker rest allvarliga frågor om gruppens verkliga avsikter och aktiviteter. Under de senaste fyra åren har ELN och andra rebellgrupper i Colombia anklagats för att ha utnyttjat vapenvilor för att omgruppera sina styrkor, återbeväpna sig och stärka sitt grepp om landsbygdssamhällen. Dessa perioder av förhandlingar och tillfälliga eldupphör, som ursprungligen syftade till att skapa fred, har enligt kritiker istället gett rebellgrupperna andrum och möjlighet att konsolidera sin makt.

Det colombianska försvarsdepartementet har gått ut med hårda anklagelser mot ELN och hävdar att organisationen finansierar sina verksamheter genom illegal verksamhet. Enligt myndigheterna tjänar rebellgruppen stora summor på illegal guldbrytning och narkotikahandel. Gruppen uppskattas ha mer än 6 000 väpnade medlemmar fördelade mellan Colombia och grannlandet Venezuela, vilket gör den till en betydande militär och ekonomisk aktör i regionen.

Den illegala guldbrytningen har blivit en allt viktigare inkomstkälla för väpnade grupper i Colombia. Landet har rika mineraltillgångar, och guldet bryts ofta i avlägsna områden där statlig kontroll är svag eller obefintlig. Denna verksamhet orsakar inte bara enorma miljöskador genom användning av kvicksilver och annan giftiga ämnen, utan finansierar också fortsatt våld och instabilitet. För rebellgrupper som ELN har guldbrytningen ersatt eller kompletterat traditionella inkomstkällor som kidnappningar och utpressning.

Även narkotikahandeln fortsätter att vara en central finansieringskälla. Colombia är världens största producent av kokain, och kontrollen över odlingsområden för kokabuskar samt smugglingsrutter ger enorma vinster. ELN:s närvaro både i Colombia och Venezuela ger gruppen strategiska fördelar när det gäller smuggling över gränsen och tillgång till olika marknader.

Situationen kompliceras ytterligare av det faktum att Colombia fortfarande kämpar med att implementera fredsavtalet från 2016 med den tidigare rebellgruppen FARC. Även om FARC officiellt har demobiliserats har splittergrupper bildats, och vakuumet efter FARC:s tillbakadragande från vissa områden har i många fall fyllts av ELN och andra väpnade aktörer. Detta har skapat en komplex säkerhetssituation där civilbefolkningen ofta hamnar mitt emellan olika rivaliserande grupper.

Presidentvalet som hålls den 21 juni ses som avgörande för Colombias framtida riktning, både när det gäller säkerhetspolitik och hanteringen av landets väpnade grupper. Olika kandidater har olika syn på hur man ska hantera ELN och andra rebellgrupper – allt från fortsatta fredssamtal till en hårdare militär linje.

För många colombianer, särskilt de som bor i områden under ELN:s inflytande, väcker rebellgruppens uttalande om att respektera valprocessen blandade känslor. Medan några ser det som ett positivt tecken, är andra djupt skeptiska och ser det som ett taktiskt utspel från en grupp som fortsätter att dra nytta av illegal verksamhet och utöva kontroll genom våld och hot.