En halv miljon människor i Sverige får frågor om mat, stress och alkohol

Folkhälsomyndigheten genomför för närvarande den nationella folkhälsoundersökningen ”Hälsa på lika villkor” som syftar till att kartlägga hälsotillståndet hos befolkningen i Sverige. Enkäten, som skickas ut till tusentals slumpmässigt utvalda personer över 16 år, har blivit ett viktigt verktyg för att förstå hälsoutvecklingen i landet.

Undersökningen täcker ett brett spektrum av hälsorelaterade områden, från fysisk och psykisk hälsa till trygghet, stress, kostvanor och alkoholkonsumtion. Den omfattande datainsamlingen ger myndigheter och regioner möjlighet att identifiera hälsoskillnader mellan olika befolkningsgrupper och geografiska områden.

”Med hjälp av undersökningen kan vi upptäcka skillnader mellan olika grupper i samhället. Ju fler svar vi får från varje grupp, desto bättre möjligheter har vi att identifiera vad som behöver förändras för att uppnå god hälsa i hela befolkningen,” förklarar Pi Zetterquist, projektledare för undersökningen, i ett pressmeddelande.

Folkhälsoundersökningen genomförs vartannat år och är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och landets regioner. Detta samarbete möjliggör både nationella och regionala analyser av folkhälsotillståndet, vilket är avgörande för att utforma effektiva folkhälsostrategier.

Årets undersökning kommer mot bakgrund av flera stora samhällsutmaningar som potentiellt påverkar folkhälsan. Den pågående ekonomiska osäkerheten med inflation och höjda räntor, klimatförändringar samt efterdyningarna av coronapandemin är alla faktorer som kan ha betydande inverkan på befolkningens hälsa och välbefinnande.

De senaste årens undersökningar har visat oroande trender inom vissa områden. Psykisk ohälsa har ökat, särskilt bland unga vuxna och kvinnor. Samtidigt finns tydliga socioekonomiska skillnader i hälsa, där personer med lägre utbildningsnivå och inkomst generellt rapporterar sämre hälsoutfall.

Regionala skillnader är också framträdande i tidigare undersökningar. Storstadsregioner har ofta andra hälsoutmaningar än glesbefolkade områden, och dessa skillnader är viktiga att förstå för att kunna utforma riktade insatser.

”Folkhälsoarbete handlar om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att lyckas med detta behöver vi tillförlitlig data som visar var insatserna behövs mest,” säger en talesperson från en av de deltagande regionerna.

Resultaten från undersökningen kommer att användas av beslutsfattare på både nationell och regional nivå för att utforma och utvärdera folkhälsopolitiska insatser. De används också av forskare för att bättre förstå kopplingen mellan samhällsfaktorer och hälsoutfall.

Tidigare undersökningar har lett till konkreta åtgärder inom flera områden. Exempelvis har insatser mot rökning intensifierats efter att data visat på fortsatta socioekonomiska skillnader i rökvanor. Satsningar på förebyggande arbete mot psykisk ohälsa har också prioriterats baserat på resultat från undersökningen.

Folkhälsomyndigheten betonar vikten av att så många som möjligt av de utvalda personerna besvarar enkäten. Ett högt deltagande ökar undersökningens tillförlitlighet och gör det möjligt att dra säkrare slutsatser om befolkningens hälsotillstånd.

De som blir utvalda att delta får enkäten hemskickad med post tillsammans med information om undersökningen. Det är även möjligt att besvara enkäten digitalt. Alla svar behandlas konfidentiellt och resultaten redovisas endast på gruppnivå.

När datainsamlingen är slutförd kommer Folkhälsomyndigheten att analysera resultaten och publicera en rapport, vilket vanligtvis sker några månader efter att undersökningen avslutats. Resultaten kommer också att finnas tillgängliga i myndighetens databas Folkhälsodata, där allmänheten kan ta del av statistiken.