En svensk version av titeln skulle vara: ”Fler barer väntas i Sverige – grönt ljus idag”

Riksdagen röstar igenom omdiskuterad reform av alkohollagen

Riksdagen har tagit ett historiskt beslut som kommer att förändra det svenska restaurang- och nöjeslivet. Kravet på att restauranger måste kunna servera mat tillagad i eget kök för att få servera alkohol har nu avskaffats. Samtidigt slopas även kravet på sittplatser för barer.

Under riksdagsdebatten som föregick beslutet uttryckte Christian Carlsson (KD) sin entusiasm för förändringen: ”Vi ska ha en restaurang- och nöjesscen som gör att vår fantastiska huvudstad och alla andra städer i Sverige vibrerar.”

Förslaget har ett brett stöd i riksdagen, även om det inte saknas kritiker.

De lagändringar som nu genomförs förväntas mer än fördubbla antalet pubar, barer, sportbarer och andra etablissemang som fokuserar mer på dryck än matservering. Enligt prognoser kommer antalet så kallade nöjesrestauranger att öka med cirka 85 per år, medan övriga restauranger förväntas öka med ungefär 190 årligen.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) och hälsominister Elisabeth Lann (KD) har i en debattartikel i Aftonbladet i januari målat upp en vision om verksamheter som är vanliga i andra EU-länder. De nämner specifikt vinbarer, ölträdgårdar och småskaliga salonger som exempel på koncept som nu kan bli verklighet i Sverige.

Vissa bedömare menar att även strandklubbar kan bli aktuella, trots att kravet på ett tydligt avgränsat serveringsområde fortfarande gäller.

Länsstyrelsen i Skåne län har påpekat att borttagandet av kravet på sittplatser öppnar upp möjligheter för kiosker och så kallade ”hål i väggen”-verksamheter. Detta representerar en betydande förändring i hur alkoholservering kan organiseras i det offentliga rummet.

Lagändringen är dock inte utan kontroverser. Många remissinstanser har uttryckt kritik och oro, särskilt gällande folkhälsoaspekter. I regeringens proposition framgår det att en viss ökning av alkoholkonsumtionen förväntas. Om 30 procent av den ökade konsumtionen på restauranger och barer ersätter hemmakonsumtion, beräknas den totala alkoholkonsumtionen öka med 0,22 procent. Detta i sin tur uppskattas leda till ytterligare 11 alkoholrelaterade dödsfall per år.

Karin Sundin (S) har riktat skarp kritik mot förslaget: ”Sjukdom och död verkar inte vara en särskilt viktig fråga för Tidöregeringen,” sade hon under debatten.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att konsekvenserna av lagändringen inte har utretts tillräckligt. De avvisar dock endast en del av förslaget – den del som skulle undanta cateringverksamheter från kravet på eget kök för att få permanent serveringstillstånd.

Förändringen representerar en betydande liberalisering av den svenska alkohollagstiftningen, som historiskt har varit relativt restriktiv jämfört med många andra europeiska länder. Förespråkare menar att förändringarna kommer att leda till ett mer vibrerande nöjesliv och ökad konkurrens, medan kritiker varnar för negativa folkhälsokonsekvenser.

Reformen kommer sannolikt att påverka stadsbilden i svenska städer under de kommande åren, med fler specialiserade dryckesställen som tidigare inte varit möjliga under den svenska lagstiftningen. För restaurangbranschen, som drabbats hårt av pandemin, kan förändringen innebära nya affärsmöjligheter och koncept.

Hur myndigheterna kommer att hantera tillsynen av de nya verksamheterna återstår att se, liksom hur kommunerna kommer att utforma sina lokala riktlinjer för alkoholservering i detta nya regelverk. Förändringen innebär oavsett en betydande förändring i den svenska alkoholpolitiken som kommer att märkas av såväl konsumenter som näringsidkare under de kommande åren.